Archive

Archive for the ‘telekom’ Category

5G – faran med ny teknik

November 29th, 2019 No comments

Läser en post på Anders Ygemans Facebookvägg om 5G och blir sedan förfärad över kommentarerna som säger sig inte vilja ha 5g, och som dessutom ser faror med tekniken. Strålning – om det är ofarligt.

Låt oss gå igenom några av nyckelargumenten, men först lite bakgrund.

Strålning

All trådlös kommunikation baseras på elektromagnetisk strålning. Elektromagnetisk strålning har en viss grundfrekvens. PTS delar ut tillstånd att operera tjänster på vissa frekvensband, alltså där den elektromagnetiska strålningen håller sig inom ett visst frekvensintervall.

Vi har hållit på med elektromagnetisk strålning oerhört länge vid det här laget och det används i massor av applikationer. Dels tvåvägs (Mobiletlefoni, walkie talkie, sjöradio och så vidare) men också envägs (Tv och radioutsändningar samt radar). Men viktigast av allt – helt vanligt ljus är också elektromagnetisk strålning.

Så att vara rädd för 5G får nog faktiskt sägas vara okunnigt, för 5G är ju bara den tjänst man skapar på den radiofrekvens man använder. Och 5G använder flera olika, varav alla dessa har använts historiskt, så att man använder frekvensen till just 5G utgör ingen som helst skillnad.

Den som säger att 5G är farligt måste i så fall mena att elektromagnetisk strålning i ett visst frekvensband med en viss uteffekt är farlig, för att just applikationen 5G skulle vara farlig är är inget annat är djupt okunnigt att påstå.

1. Är 5G ofarligt?

Först; elektromagnetisk strålning KAN vara farligt. Det är exakt därför vi har gränsvärden att förhålla oss till och det är därför vi har en särskild myndighet som övervakar detta. Strålsäkerhetsmyndigheten, som etablerar gränsvärden är på en nivå att strålningen är på garanterat harmlös nivå.

Sedan; Empirisk forskning lider av en stor brist – man kan inte empiriskt bevisa att något är ofarligt. Man kan inte bevisa att något inte finns.

Låt oss ta tesen “Alla blåmesar är blå” som en analogi för “Elektromagnetisk strålning på dom frekvenser och den uteffekt som 5G använder är ofarligt”.

Hur många blåmesar måste jag samla in för att bevisa min tes? Låt oss anta att jag samlat in 1000, 100 000 eller alla nu levande – har jag bevisat att alla är blåa då? Nej, inte ens när jag samlat in alla nu levande kan jag ju sägas bevisat att alla blåmesar är blåa. Har jag verkligen fångat alla? Har det funnits tidigare? Eller kommer det att finnas senare? Beviset här kan aldrig vara 100% utan man går mot en sannolikhet som närmar sig 100% ju större underlag man har. Det är detta man kallar för sannolikhet gränsande till visshet.

Att falsifiera tesen är ju mycket enklare – fånga en enda fågel som är en blåmes som inte är blå så visar man att testen är falsk.

Precis så här är det med elektromagnetisk strålning också.

Vi har haft FM radio länge. Det är snart 100 år sedan Sveriges Radio lanserades och vi fick en publik svensk radiotjänst. (1925)

Vi har haft TV sändningar länge. I mitten av 50 talet började det sändas över hela landet.

Dom första kommunikationssateliterna kom i början av 60 talet.

Vi har haft kommunikationslösningar över radio i olika former i över 50 år. NMT 450 lanserades 1981 och GSM kom 1991.

Och vi har så klart också exponerats för ljus så länge vi funnits som art.

Alltså; vi har exponerats för elektromagnetiskt strålning så länge vi funnits som art och vi har exponerasts för denna typ av strålning skapad av människan så länge huvuddelen av världens befolkning levt. Och det går inte att hitta en koppling mellan den elektromagnetiska strålningen och någon förhöjd sjukdoms frekvens.

Alltså;
A) Det går inte att bevisa att något är ofarligt.

B) Det kommer alltid att finnas en liten del av befolkningen som reagerat på fenomen, så att en handfull påstår sig lida av fenomenet går inte att undvika. Det finns folk som inte tål vatten trots att dom består till 60% av vatten.

C) Vi har exponerats för elektromagnetiskt strålning under så lång tid fördelat över så många frekvensband och många gånger med mycket högre uteffekt än vi opererar med idag.

Givet dessa tre ingångsvärden måste det sägas att det med sannolikhet som gränsar till visshet är ofarligt – både på kort och lång sikt – att exponeras för den elektromagnetiska strålning som används för kommunikation idag.

Så nej, vi är inte försökskaniner och 5G utgör inget experiment. Det är en uppdaterad tjänst som kommer skapa många nya möjligheter.

2. “Pengarna borde gå till vård, skola och omsorg istället”

Denna fråga visar på en djup oförståelse för rollfördelningen i samhället.

Det offentliga finansieras av skatter. Skatter är vår ersättning som medborgare för att driva staten Sverige. Vi röstar på politiska partier som skall styra Sverige och indirekt så röstar vi då också på vem som skall besluta hur stora dessa skatteintäkter skall vara och hur dom skall fördelas.

Det privata näringslivet investerar i verksamheter för att skapa produkter och tjänster som kan nyttjas. Detta är inte skattepengar och dom får använda sina pengar hur dom vill. Om det privata näringslivet är framgångsrikt så genererar man vinster och det skapar jobb. Vi har skatt både på vinster i företag och arbete, vilket gör att vi är direkt beroende av företag och vinster för att skapa en skattebas som kan beskattas för att finansiera vård, skola och omsorg.

Så den som vill ha mer pengar till vård, skola och omsorg borde vara FÖR teknisk utveckling – inte emot.

Och NEJ, vi behöver inte folkomrösta när privata aktörer vill investera i ny teknik. Vi behöver inte heller folkomrösta om frågor som ligger inom den representativa demokratins mandat att hantera.

3. Vi behöver inte 5G

I början av 2000 talet etablerades våra 3G nät. Detta kom i samband med att IT bubblan sprack och media stod unisont och skrek att hastigheten i nuvarande mobilnät var tillräcklig och att om man inte kunde visa på en “killerapp” så var detta en teknologi som skulle bli ett fiasko. Historien visar att det blev precis tvärt om. Vårt behov av kommunikation minskar inte – det ökar. Vårt behov av bandbredd minskar inte – det ökar.

Så den som säger att man inte behöver en tjänst måste dels a) på en tämligen djup nivå förstå hur tjänsterna funkar och vilka tekniska begränsningar som finns, samt b) också förutse ett framtida behov. Här gör jag det aningen schablonmässiga antagandet att väldigt få av belackarna förefaller ha en relevant kunskap för att göra en initierad bedömning.

Vad kommer 5G ge?

  • Lägre “latency”
    Detta betyder att tiden från att man trycker på en knapp tills att tjänsten som den kopplas till får impulsen kommer sänkas drastiskt. Detta kommer möjliggöra en massa applikationer som inte är möjliga idag. Fjärrstyra fordon (lastbilar, drönare och bilar), operera på distans och annat där det är av stor vikt att operatörens relation snabbt påverkar det styrda och att man snabbt får en snabb visuell feedback på den aktion man tagit.
  • Högre bandbredd
    Vårt behov av bandbredd kommer inte att minska. Det kommer bli allt fler uppkopplade enheter som skall dela på resurserna, så bara om vi skall behålla den bandbredd via har idag, när fler skall dela på den så måste kapaciteten öka för att möta både vad avser fler användare och ökat behov per användare.
  • Lägre batteriförbrukning
    I och med Internet of Things kommer fler saker att uppdatera sin status löpande och många av dom kommer vara en del av en pryl. Då kommer många att drivas av batteri som inte självklart är lätt att komma åt att byta. I detta scenario behöver man ett nätverk där man kan vara uppkopplad på ett synnerligen batterieffektivt sätt.
  • Network slicing
    För att olika typer av trafik skall kunna samexistera utan att störa varandra så har man infört network slicing. Det skiljer sig inte våldsamt från dom gamla principerna för QoS, men i princip så segmenterar man nätverket så den som har extrema krav på låg latency inte skall bråka om samma resurs som den som har extremt behov av hög bandbredd.
  • Roaming
    Nya generationer av tekniker har hittills gjort att världen kunnat samlas kring dessa nya tekniker och det gör att dom enheter vi har snart funkar i alla länder. Dom alternativa tekniker som funnits har marginaliserats och den tekniska fragmenteringen är snart ett minne blott. Redan med 4G/LTE så fick vi över Verizon i USA på samma teknik som vi andra använder.

Generellt så kan sägas att 5G ger en massa saker som tidigare generationer inte hade. Riskerna för detta ligger på industrins aktörer. Det är dom som räknat på behov och risker. Dom har gjort samma sak tidigare och det har visat sig korrekt, så beviskravet borde ju finnas på den som påstår att 5G inte behövs att visa varför industrin skulle ha fel denna gång.

Categories: 5g, internet, politik, telekom Tags:

Om roaming

April 27th, 2016 No comments

Postade en lång rant på Facebook. Postar en “Kopia” eftersom det som Facebook är en kökkenmödding utan minne!

A) Produktionskostnaden är högre än nationellt
A1) Internationell roaming betyder att din operatör upphandlar kapacitet i alla länder som deras kunder kan tänkas besöka, och det är alla länder som finns. Vid varje punkt måste man etablera den tekniska funktionalitet som där erbjuds. I relation till nyttjandet så är det en hyggligt stor overhead.
 
A2) Dessutom krävs ett antal tjänsteleverantörer för att detta skall lira (DataClearing, Finansiell Clearing, SCCP transit och GRX). MEN, oaktat allt detta så är ingen av dessa kostnader tillräckligt påtagliga för att rättfärdiga ett pris som är signifikant mycket högre än nationella priser.
 
B) Men;
Det stora felet är att grossistpriset visserligen är reglerat, men inte reglerat till en rimlig nivå. Samtrafikpris (alltså grossistpriset för utbyte av trafik mellan nät när man ringer varandra) är reglerat baserat på principen “kostnadsbasering” eller i alla fall “kostnadsorientering”.
 
På alla andra marknader så finns det ett naturligt konsumenttryck på detaljistpriser som detaljisten åsätter sig grossist. Det saknas i princip på denna marknad.
 
# Förr fanns inte fungerande trafikstyrning, men det har alla nu. Nu kan man styra iväg trafik från dyra nät och mot billigare, vilket var första steget mot någon form av köparmakt. Detta är hjälpt.
 
# Operatörerna är både säljare och köpare vilket är det första som gör att incitamentet inte riktigt finns att pressa priser riktigt hårt. Man kan ju inte kräva rabatt utan att ge det själva. Detta har nu lett till parodin att alla har en sjukt listpris (“AA.14 pris”) så dom kan rabattera mycket (i %) och ändå ta mycket betalt (i kronor och ören).
 
# Regleringen av grossistpriset visserligen finns, men ligger på en orimligt hög nivå. Stora operatörer kan pressa fram bättre priser och på så vis får dom en riktigt bra detaljistmarginaler utan att ta mindre betalt än mindre operatörer som inte har tillgång till samma trafik och därmed inte får samma rabatter.
 
Politiker skall INTE sätta detaljistpriser. Aldrig djävla någonsin. Och inte ens då. INTE. Dom skall korrigera imperfektioner på marknader och sedan låta marknaderna sköta sig själva.
 
Reglering skall ske av grossistpriserna. Operatörerna skall sedan konkurrera med detaljistpriser.
 
Den situation vi får nu är – som Emanuel pekar ut – är att operatörer regleringsmässigt är tvingade att sälja roaming med förlust. Helt sjukt. Peter Strand i Danmark har konstaterat att vi alla bör köpa Litauiska abonnemang för dom har lägst nationell taxa, vilket kommer betyda att priserna nationell måste stiga i Litauen.
 
Detta är politisk populism i sin smutsigaste form. Röstfiske galore.
 
Politikerna skulle stramat åt grossistpriset till en kostnadsbaserad nivå – på samma sätt som för samtrafik/interconnect. Det – och bara det – är lösningen. I frihandelsavtal skulle man ställt krav på att samma sak skulle implementerats i andra länder.
 
Kan man skylla på kunder? Tja. Så länge folk väljer abonnemang utifrån vem som bäst subventionerar nya iPhonen så får man kan ske skylla sig lite själv. Om man inte använder sig chans att rösta med fötterna så har man försuttit chansen. Eller hur? Det är ju exakt det som är marknadsekonomi….
 
(Michael Kazarnowicz – det lägre priset på roaming i Danmark för 3 kunder är min förtjänst. Min idé, mitt genomförande. Andra har tagit äran för det – men detta helt felaktigt).
 
PS: Förstår inte folk som inte kan stava till Vodafone och abonnemang. Kan vi försöka lära oss det?








Categories: Eurosamarbetet, telekom Tags:

Nya telekomregler…

April 4th, 2014 No comments
Lite snabba reflektioner av dagens EU beslut;
Nätneutralitet
En mobiloperatören är krasst sett en bitpipe med ett antal tilläggstjänster i form av röst och meddelandetjänster. Övervinster i röst och meddelandetjänster har gjort att man kunnat hålla ett icke hållbart pris på sina mobila datatjänster, och för att försvara denna korssubventionering har vissa operatörer valt att filtrera och blockera access till konkurrerande tjänster. En konsekvens av dagens beslut är att priset för data antingen kommer att gå upp eller i alla fall inte sjunka över tid som man annars kanske kunde förvänta sig, men också att vi efterhand skall kunna se operatörens röst och meddelandetjänst om ett av många val som ligger ovanpå den datatjänst man köper av dom.
Roaming
Mobiloperatörer gick över från NNT (Normal Network Tariff) till IOT (Interoperator Traiff) i slutet på 90 talet. Alltså där grossisttaxan först bara fick vara 15% över den egna slutkundstaxan för den primära kundgruppen (NNT), och sedan med IOT kapades denna koppling. När man etablerade paketförmedlad data så var WAP protokollet (HTTP var inte tillräckligt effektivt över denna extremt smalbandiga kanal – alltså smalbandig även jämfört med dåtidens modem). Eftersom man i roamingrelationer både köper och säljer finns det ju aldrig en tydlig köparroll och därmed ingen som hårdhudat kan ställa krav på en löpande priserosion, eftersom alla argument också kommer som bumerang i kravställarens nacke. Detta har gjort att priserna inte ens över tid haft något naturlig press nedåt.
För cirka tio år sedan började operatörerna äntligen använda sig köparmakt och införde trafikstyrning, alltså att man med central logik bestämde vilket nät som kunderna primärt skulle använda i ett visst land. Eftersom kunderna betalar samma oavsett operatör som väljs så finns det inget argument varför man skall överlåta detta val till kunden.  Detta skapade ett kraftigt pristryck på roamingtaxorna, men med två tydliga baksidor:
– Det fanns fortfarande all anledning att ha ett högt normalpris som man kunder rabattera kraftigt med bibehållen lönsamhet. (Detta pris – standardpriset – kallas ofta AA.14 priset)
– Mindre operatörer med färre kunder och därmed mindre trafik, har mindre förhandlingskraft. I många fall får dom vara glada om dom får roaming, och att få rabatterad roaming är därför inte alls självklart.
Alltså, om dom små operatörerna betalar väldigt mycket mer än dom stora så saknar marknaden den spjutspets av prissänkare som små spelare på marknaden annars brukar innebära. DÄRFÖR och bara därför fungerar inte grossistmarknaden för roaming, och DÄRFÖR och bara därför betalar kunderna ett överpris för sin roaming.
EU beslutet är en veritabel katastrof för små operatörer – alltså dom vi är beroende av för att vidmakthålla konkurrens. Det som kommer att ske är att små och effektiva operatörer, med lågt slutkundspris, tvingas erbjuda detta pris inom hela Europa. Men detta låga slutkundspris kommer man att tvingas erbjuda på toppen av ett grossistpris som ännu inte reglerats ner till rimliga nivåer. ALLA operatörer kommer att tvingas gå back på samtal som tas emot i utlandet (alltså dokumenterat) men små och effektiva operatörer riskerar att gå back också på alla utgående samtal i Europa och sannolikt även på data för sina nationella kunder, och dessutom alla kunder som köper deras SIM kort för att använda när man roamar.
Alltså; man plockar inga politiska poänger på att reglera wholesale priset men det är där problemet sitter. En regel som kräver att internationell roaming på grossistnivån skall erbjudas på kostnadsbaserad (eller i alla fall kostnadsorienterad) basis hade varit det första stora steget. Jag tycker det man gjort är MYCKET tråkigt och kraftigt kontraproduktivt, och då hoppas jag ni förstår att jag faktiskt också vill ha ett lägre slutkundspris när man roamar – speciellt för data.
Se också:
http://ec.europa.eu/digital-agenda/en/connected-continent-legislative-package








Categories: Eurosamarbetet, internet, IT, telekom Tags:

Samtrafikpriset för SMS

August 24th, 2012 2 comments

När jag började i telekombranschen 1994 gick det inte att skicka SMS mellan mobiloperatörerna i Sverige – detta var blockerat. Det framstår kanske som helt obegripligt idag, men så var det. Själv konfigurerade jag min telefon att använda Telenors norska SMSC, vilket vid denna tid inte var blockerat till att bara kunna användas av Telenors egna kunder, vilket även detta framstår som obegripligt idag.

Under ett möte 1995 träffades företrädare för dom svenska mobiloperatörerna, på initiativ av min grupp på Telia. Jag var själv aktivt pådrivande i arbetet eftersom Telias dåvarande Roaming Manager, Anders L, hade skvallrat för Telenor och min möjlighet till nätgränsöverskridande SMS hade strypts.

Samtrafik för SMS – tekniskt trivialt, men vad skulle vi ta för pris? Jan T (Tele2) hade ingen tydlig uppfattning, och inte heller vi på Telia, men Anders S och Tommy E (Europolitan, Ja så hette dom!) hade indikerat att 50 öre var ganska rimligt. För att rättfärdiga detta pris så fick jag i uppgift att titta på det och tillsammans med kollegan Åke L så plockade vi ihop en formel som stödde priset 50 öre.

Jag kommer inte ihåg exakt hur formeln ser ut, men indikativt är det enligt nedan.

Vi jobbade med ett antal parametrar; Samtrafikpriset var 2,75 på dagtid, och 1,60 på kvällstid, snittsamtalslängden var 1,5 minut och SMS allokerar en av sex BCCH kanaler på radiogränssnittet. Det vi då funderade på var om SMS blockerade en samtalsuppkoppling så skulle värdet av dom SMS som kommer till stånd motsvara värdet av ett samtal som INTE kom till stånd.

Voice SMS
Peak 2,75 0,54375
Off peak 1,6
Peak share 50%
Off peak share 50%
Average call 1,5 1
BCCH 1 6
Revenue 3,2625 3,2625

Som synes hamnade man på detta sätt ganska nära de föreslagna 50 örena.

Det riktigt intressanta uppstår om man funderar på dessa siffror idag. Dagens samtrafikpris är 15 öre, jag tror att snittsamtalet är längre än 1,5 minut men det viktiga är inte att få det rätt på öret utan att illustrera hur dåligt utvecklingen av samtrafikpriset för SMS följd trenden för röst. Samtrafikpriset för SMS är idag 30 öre men rimligen BORDE det vara i häradet 3,5-5 öre.

Voice SMS
Peak 0,15 0,0375
Off peak 0,15
Peak share 50%
Off peak share 50%
Average call 1,5 1
BCCH 1 6
Revenue 0,225 0,225

 








Categories: SMS, telekom Tags: , ,

Julholt – en tomte som pratar i luvan!

December 9th, 2011 No comments

Att Håkan Juholts mun är en grodfabrik av episka proportioner blir allt mera uppenbart, och för alla med minsta insyn i telekombranschen är det senaste utspelet häpnadsväckande.

Alla skall ha täckning från alla nät.

Att staten skall bestämma utrullningsplaner för privata aktörer strider så klart mot all rim och reson. Det är som att tvinga Konsum att bygga vissa butiker, att lagstifta för att Y-buss skall trafikera Norrlands inland eller Bring att sätta upp brevlådor på Gotska Sandön.

Näringspolitik bygger normalt på att privata aktörer själva optimerar sin verksamhet utifrån behov och efterfrågan, vilket dom gör bättre än alla politiker i hela landet. Näringsidkaren lär sig sin marknad och optimerar sin närvaro.

Staten kan ju välja att göra som vid 3G licensgivningen – ställa krav på nationell utbyggnad för att få tillgång till licensen. Det var ju en auktion där budet var täckning man utfäste sig att etablera.

Det finns bara ett relevant alternativ och det är fenomenet som kallas USO (Universal Service Obligation), vilket betyder att staten säger att man vill ha nationell täckning och upphandlar detta till lägstbjudande. Alla erbjuds och den som är beredd att göra jobbet till lägs kostnad får uppdraget. Att uppdra åt alla är däremot HELT orealistiskt på alla sätt.

 








Categories: internet, politik, telekom Tags:

Skype + Microsoft = SANT

May 10th, 2011 No comments

Skype driver på utvecklingen; förr var telefoni tjänsten och man byggde en infrastruktur för att leverera den. Sedan kom IP vågen där det gjordes ett antal mer eller mindre tafatta försök att migrera taltelefoni som en tjänst ovanpå IP. Fragmentering och bristande bandbredd strulade , i kombination med att operatörerna knappast såg denna migrering som något gott. Det suger ut en stor del av intäkterna och allt som bli över är ökade kostnader för bandbredd inom ramen för det flatrate data som man typiskt säljer.

Så om Operatörer och Skype är som repellerade magneter, och man däremellan ser Microsoft och Nokia för att hålla ihop kedjan. Vad drar man för slutsats av detta?  Någon som kan tänka något begåvat på hur kedjan Skype <-> Microsoft <-> Nokia <-> Operatörer skall funka?

 








Categories: internet, IT, telekom Tags:

Mer om Apple, positionering och reglering

April 29th, 2011 No comments

Bloomberg har idag en intressant artikel om Apple, positionering och en allmänt hållen diskussion om hur Europeiska integritetsmyndigheter förhåller sig till detta.

http://www.bloomberg.com/news/2011-04-27/apple-risks-following-google-as-europe-leads-privacy-probes.html








Categories: Apple, integritet, internet, iphone, IT, telekom Tags:

Apple och positionering

April 28th, 2011 No comments

Apple är VERKLIGEN pressade! Jag har aldrig hört Apple använda ordet bug
i en kontext med sina produkter. Dessutom refereras det här till TVÅ
olika buggar vilket måste vara unikt. (Se här)

När jag förra sommaren hade kontakt med Apple eftersom deras lurar
knasade ur sig i relation till GSM nät. När man besökt ett 2G nät men
hade ett USIM så stod besöksnätets namn kvar i displayen och det gick
inte att bli av med det. Jag fick då det  bisarraste svar jag fått, vilket
i sammandrag kan sammanfattas:

“Vi känner till fenomenet. Vi kan inte bekräfta att det är en bug, vi
kan inte bekräfta att den kommer att rättas i nästa version av OS:et,
vi kan inte bekräfta att det kommer att hete iOS4och vi kan inte
heller  bekräfta att det kommer om några dagar. Vi har heller aldrig haft denna konversation.”

Hur kan man gilla ett sådant företag?








Categories: Apple, internet, iphone, IPRED, IT, telekom Tags:

Apple och dess app-monopol

April 28th, 2011 No comments

Till min stora glädje ser jag att den danska EU parlamentarikern Bendt Bendtsen från Det Konservative Folkeparti på EU nivå nu vill driva frågan att Jailbreak skall vara tillåtet

Jailbreak är sannolikt ett brott mot Apples användarvillkor, och för att lyckas måste man undersöka och “reverse engineera” delar av systemet, hitta en svaghet och hitta ett sätt att exekvera kod som använder sig av denna svaghet. För att göra jailbreak tillåtet måste Apple förbjudas att använda begränsande avtalsvillkor men man måste också göra reverse engineering explicit tillåtet. Att bara tillåta implementation av jailbreak blir delvis poänglöst om Apple fortfarande kan juridiskt angripa den som utvecklar själva jailbreak mekanismen.

Personligen ser jag inte värdet i av att jailbreak per se skulle vara tillåtet, utan poängen är att man vill uppnå det som uppnås genom jailbreak, nämligen att du kan installera program som inte tillhandahålls via Apple. Det vill man eftersom

a) man inte vill vara beroende av att Apple accepterat ett visst program och

b) man vill det för att man vill att det skall finnas distributionskonkurrens, och därmed också priskonkurrens.

Alltså;

Det hade varit bättre om Bendt Bendtsen hade inriktat sig på att se till att Apple inte tilläts ha ett distributionsmonopol för Apps, så hade han adresserat den juridiska knäckfrågan istället för en följdsjukdom till själva grundproblemet.








Positionering …

April 28th, 2011 No comments

Mobiltelefonleverantörerna har ju nyligen påkommits med att båda lagra positioneringsinformation, vilket är en stor sak i stora delar av världen.

Precis på samma sätt som Konkurrensverket inte tog tag i frågan om Apples missbruk av dominerande ställning vad avser att man tekniskt och juridiskt blockerar konkurrerande Appstores, så tar nu Datainspektionen inte tag i denna.