{"id":750,"date":"2019-02-16T15:28:31","date_gmt":"2019-02-16T13:28:31","guid":{"rendered":"http:\/\/berg.to\/blog\/?p=750"},"modified":"2019-02-17T13:05:42","modified_gmt":"2019-02-17T11:05:42","slug":"ekonomi-och-politik","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/berg.to\/blog\/2019\/02\/ekonomi-och-politik\/","title":{"rendered":"Ekonomi och politik"},"content":{"rendered":"\n<p>Diskussioner p\u00e5 Internet har ju r\u00e4tt ofta samma dynamik som skyttegravskrig. Alla gr\u00e4ver sig djupare och djupare ner p\u00e5 sin plats och folk l\u00e5ter motparten prata som en tid d\u00e4r man funderar p\u00e5 vad man sj\u00e4lv skall s\u00e4ga ist\u00e4llet f\u00f6r att lyssna p\u00e5 vad motparten har att tillf\u00f6ra i diskussionen.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 f\u00f6r att g\u00f6ra det enkelt f\u00f6r mig sj\u00e4lv s\u00e5 t\u00e4nkte jag f\u00f6rs\u00f6ka etablera en sammanfattande beskrivning h\u00e4r som jag kan referera till forts\u00e4ttningsvis. Med ny kunskap och nya fakta, \u00e4r jag absolut beredd att uppdatera denna text.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Till att b\u00f6rja med:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p> Den politiska skalan &#8211; om man utg\u00e5r fr\u00e5n den ekonomiska dimensionen &#8211; \u00e4r fr\u00e5n kommunism till v\u00e4nster (inget privat \u00e4gande utan allt \u00e4r gemensamt) till libertanism till h\u00f6ger (allt \u00e4r individens &#8211; staten \u00e4r extremt minimalistisk).  Socialism till v\u00e4nster och liberalism till h\u00f6ger.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4nsterns tanke kring ekonomi \u00e4r att kakan skall f\u00f6rdelas s\u00e5 j\u00e4mt som m\u00f6jligt. <\/p>\n\n\n\n<p>H\u00f6gerns tanke \u00e4r hur man skall bara en st\u00f6rre kaka, och bygger det p\u00e5 att man skapar incitament till den som \u00e4r beredd att bidra till kakan och incitament betyder ocks\u00e5 att man m\u00e5ste acceptera oj\u00e4mlikhet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Skatt<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Statens int\u00e4kter h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n skatt. Under Gunnar Str\u00e4ngs som Finansminister s\u00e5 h\u00f6jdes skatten l\u00f6pande som metod f\u00f6r att f\u00e5 in mer pengar till staten. Det \u00e4r ju en enkelt l\u00f6sning. <\/p>\n\n\n\n<p>Det finns tv\u00e5 inv\u00e4ndningar mot denna utveckling<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Ideologisk &#8211; I ett liberalt samh\u00e4lle st\u00e5r individen i centrum och skatten minskar individens sj\u00e4lvbest\u00e4mmande till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r staten.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Ekonomiskt &#8211; man kan ju ta ut skatt tills man tagit 100% av inkomsterna och oms\u00e4ttningen. D\u00e5 \u00e4r det matematiskt om\u00f6jligt att ta ut mer skatt, och i det l\u00e4get har individen ingen egen inkomst att f\u00f6rfoga \u00f6ver utan \u00e4r helt utl\u00e4mnad \u00e5t statens transferering f\u00f6r sitt uppeh\u00e4lle. Men det finns problem l\u00e5ngt tidiare \u00e4n detta; Men med utg\u00e5ngspunkten att folk anstr\u00e4nger sig extra n\u00e4r man har egen vinning av det, s\u00e5 tanken \u00e4r att vid en viss niv\u00e5 av skatt s\u00e5 slutar man anstr\u00e4nga sig lite extra (eller \u00e4nnu v\u00e4rre &#8211; b\u00f6rjar jobba svart). Detta beskrivs av <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Lafferkurvan\">Lafferkurvan.<\/a> Allts\u00e5 &#8211; om man n\u00e5tt en viss niv\u00e5 s\u00e5 f\u00e5r staten in <u>mindre<\/u> skatt om man h\u00f6jer skattesatserna.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Mitt eget s\u00e4tt att beskriva detta \u00e4r analogin med en <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Cykelgenerator\">dynamo<\/a> (som motsvarar skatten). Den sitter mot hjulet (oms\u00e4ttningen) och g\u00f6r att man f\u00e5r str\u00f6m till lampan (nyttan som staten investerar skatten i). Den skattar r\u00f6reseenergin (oms\u00e4ttning) och omvandlar den till elenergi (skatteint\u00e4kter). Det blir jobbigare att cykla genom att str\u00f6malstringen g\u00f6r det tr\u00f6gare att trampa, men cyklar man i m\u00f6rker m\u00e5ste man ha ljuset. Skatten skapar en tydlig nytta. Man kan ju t\u00e4nka sig ett dynamon skall str\u00f6ms\u00e4tta fler enheter, men det \u00e4r h\u00e4r man m\u00e5ste diskussionen om hur last vi skall l\u00e4gga p\u00e5 cyklisten. Rimligen m\u00e5ste vi nogsamt \u00f6verv\u00e4ga varje ny belastning vi kr\u00e4ver av cyklisten och bara l\u00e4gger p\u00e5 last n\u00e4r vi verkligen har en tydlig nytta. L\u00e4gg dessutom till att vi deltar i en global cykelt\u00e4vling. Vi konkurrerar med alla andra cyklister om att s\u00e4lja v\u00e5ra produkter. Ju mera skatt vi l\u00e4gger p\u00e5 v\u00e5ra individer och f\u00f6retag, desto h\u00f6gre priser har v\u00e5ra produkter. Det betyder att det finns en stor risk att skatt h\u00e4mmar v\u00e5r globala konkurrenskraft och d\u00e4rmed undergr\u00e4ver v\u00e5r m\u00f6jlighet att s\u00e4lja v\u00e5ra produkter och d\u00e5 minskar inkomsterna som vi kan betala skatt med.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Skattebas<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att vi skall ha underlag att beskatta s\u00e5 m\u00e5ste det finnas verksamhet som kan anst\u00e4lla folk. Verksamheter som skapar ett merv\u00e4rde. Sverige har traditionellt haft f\u00e5 men stora f\u00f6retag. Det \u00e4r en s\u00e5rbar strategi. Dom senaste \u00e5rtionden \u00e4r entrepren\u00f6rsanda inte l\u00e4ngre fult, och det har blivit beskattningsm\u00e4ssigt rimligt att driva f\u00f6retag. Det skapar m\u00e5nga bolag, d\u00e4r en en konkurs inte d\u00f6dar hela orter.<\/p>\n\n\n\n<p>Men f\u00f6r att folk skall bygga f\u00f6retag m\u00e5ste det finnas en uppsida. Den som riskerar massor m\u00e5ste f\u00e5 lov att vinna. Det m\u00e5ste finnas en klyfta. Samh\u00e4llsklyftor \u00e4r absolut inte av ondo, s\u00e5 l\u00e4nge den nedre kvartilen fortfarande lever rimligt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Sedan:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns medborgare som \u00e4r n\u00e4rande och s\u00e5dana som \u00e4r t\u00e4rande. Allts\u00e5 s\u00e5dana som \u00e4r nettobetalare och s\u00e5dana som \u00e4r en samh\u00e4llsekonomisk kostnad. Tittar man p\u00e5 den t\u00e4rande delen s\u00e5 finns det n\u00e5gra som \u00e4r en ren kostnad och s\u00e5dana som f\u00e5r anses vara en investering. <\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Barn och ungdom kostar, men utg\u00f6r en investering f\u00f6r att f\u00f6rbereda dom f\u00f6r den period n\u00e4r dom skall bli n\u00e4rande.<\/li><li>Sjuka i arbetsf\u00f6r \u00e5lder kostar s\u00e5 klart, men sjukv\u00e5rden skall ju ta dom tillbaka till friska och n\u00e4rande.<\/li><li>Arbetsl\u00f6sa kostar, men om man kan hj\u00e4lpa dom till arbete s\u00e5 kan dom \u00e5ter bli n\u00e4rande.<\/li><li>Migranter en investering om man kan lotsa in dom till den n\u00e4rande sidan. H\u00e4r har vi en historik att vara notorisk d\u00e5liga och ist\u00e4llet blir migranterna en kostnad. Men detta handlar om samh\u00e4llets f\u00f6rm\u00e5ga att integrera.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Systemet m\u00e5ste ta hand om sina svaga &#8211; b\u00e5de dom som har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli n\u00e4rande och dom som \u00e4r permanent t\u00e4rande. Men samtidigt \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt att det hela tiden finns ett tydligt incitament att bli n\u00e4rande. Den som inte kan jobba 100% kanske kan jobba 50%. Det f\u00e5r inte vara f\u00f6r bekv\u00e4mt att vara arbetsl\u00f6s och sjukskriven &#8211; man skall vilja jobba. Det skall alltid vara l\u00f6nsammare att jobba.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>S\u00e5<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Vi m\u00e5ste ha skatt &#8211; ett samh\u00e4lle som f\u00e5ngar upp den som faller \u00e4r b\u00e5de anst\u00e4ndigt och l\u00e5ngsiktigt l\u00f6nsamt<\/li><li>Vi skall investera skatten i f\u00f6rsta hand i att fler skall vara n\u00e4rande och \u00f6ka deras f\u00f6rm\u00e5ga att vara n\u00e4rande<\/li><li>Vi m\u00e5ste se till att vi bara l\u00e4gger pengar p\u00e5 s\u00e5dant som verkligen beh\u00f6vs &#8211; fundera alltid p\u00e5 vad staten skall g\u00f6ra och l\u00e4gg om m\u00f6jligt det p\u00e5 individen. L\u00e5t individen i m\u00f6jligaste m\u00e5n f\u00e5 beh\u00e5lla sina inkomster och betala sina kostnader<\/li><li>Till\u00e5t oj\u00e4mnhet &#8211; den som satsat m\u00e5ste f\u00e5 lova att vinna. Detta g\u00e4ller den som startar och driver f\u00f6retag men ocks\u00e5 dom som utbildar sig. En komplett j\u00e4mlikhet \u00e4r extremt kontraproduktivt.<\/li><li>V\u00e4x kakan &#8211; stimulera f\u00f6retagsetablering och att folk jobbar. Fler som jobbar och kanske \u00e4ven jobbar mer \u00e4r bra f\u00f6r oss alla.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Vi h\u00f6r ofta folk som klagar p\u00e5 att staten inte betalar n\u00e5got man anser \u00f6mmande. Och man vill l\u00f6sa det genom att &#8220;ta pengar fr\u00e5n dom rika&#8221;.<br>F\u00f6r att till\u00e4mpa logiken enligt ovan s\u00e5 \u00e4r detta att kissa i byxorna f\u00f6r att h\u00e5lla sig varm. Man tar risker f\u00f6r att man skall f\u00e5 en f\u00f6rdel om det g\u00e5r bra. Detta \u00e4r b\u00e5de dom som startar f\u00f6retag och dom som utbildar sig. Hur m\u00e5nga kommer starta f\u00f6retag &#8211; med den belastning det inneb\u00e4r och d\u00e4r man fortfarande b\u00e4r konsekvenserna av alla risker &#8211; om man inte har en uppsida om det g\u00e5r bra? Vem utbildar sig och drar p\u00e5 sin 400.000 i studieskulder om man f\u00e5r samma l\u00f6n som den som inte har n\u00e5gon studieskuld? Som land beh\u00f6ver vi b\u00e5de nya f\u00f6retag och folk som investerar i utbildning. Det \u00e4r s\u00e5 vi konkurrerar med omv\u00e4rlden. Det kommer startas f\u00f6retag i alla fall och folk kommer utbilda sig men f\u00e4rre och f\u00f6retagen kommer flytta utomlands, liksom dom utbildade. D\u00e5 st\u00e5r vi d\u00e4r med v\u00e5ra kissiga byxor och undrar vad som h\u00e4nde&#8230;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Diskussioner p\u00e5 Internet har ju r\u00e4tt ofta samma dynamik som skyttegravskrig. Alla gr\u00e4ver sig djupare och djupare ner p\u00e5 sin plats och folk l\u00e5ter motparten prata som en tid d\u00e4r man funderar p\u00e5 vad man sj\u00e4lv skall s\u00e4ga ist\u00e4llet f\u00f6r att lyssna p\u00e5 vad motparten har att tillf\u00f6ra i diskussionen. S\u00e5 f\u00f6r att g\u00f6ra det &hellip; <a href=\"http:\/\/berg.to\/blog\/2019\/02\/ekonomi-och-politik\/\" class=\"more-link\">Continue reading <span class=\"screen-reader-text\">Ekonomi och politik<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-750","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/750","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=750"}],"version-history":[{"count":16,"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/750\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1770,"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/750\/revisions\/1770"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=750"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=750"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=750"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}