{"id":441,"date":"2011-11-19T02:01:07","date_gmt":"2011-11-19T00:01:07","guid":{"rendered":"http:\/\/berg.to\/blog\/?p=441"},"modified":"2011-11-23T17:48:07","modified_gmt":"2011-11-23T15:48:07","slug":"privat-vard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/berg.to\/blog\/2011\/11\/privat-vard\/","title":{"rendered":"Privat v\u00e5rd"},"content":{"rendered":"

Det finns ohyggligt mycket att s\u00e4ga om privat v\u00e5rd, men eftersom jag n\u00e4rmast \u00e4r j\u00e4vig i fr\u00e5gan har jag dragit mig f\u00f6r blogginl\u00e4gg, men nu kan jag inte h\u00e5lla mig l\u00e4ngre. F\u00f6r att vara tydlig; familjens ena inkomst kommer fr\u00e5n en privat v\u00e5rdgivare. Dom har inget say i vad jag skriver h\u00e4r, s\u00e5 vad jag skriver \u00e4r ingen medveten partsinlaga.<\/p>\n

Jag har i tidigare post pratat om vinster inom ramen f\u00f6r offentlig sektor, och den st\u00e5r jag i h\u00f6gsta grad f\u00f6r \u00e4ven idag.<\/p>\n

http:\/\/berg.to\/blog\/category\/politik\/vinster-i-offentliga-sektorn\/<\/a><\/p>\n

Allts\u00e5; om systemet fungerar s\u00e5 \u00e4r \u00f6vervinster inget problem. \u00d6vervinster betyder bara att konkurrensen inte fungerar och d\u00e5 skall man \u00e5tg\u00e4rda konkurrenssituationen och inte fokusera p\u00e5 \u00f6vervinsterna.<\/p>\n

N\u00e5gra nya dimensioner att ta h\u00e4nsyn till just vad avser Caremaskandalen;\"\"<\/a><\/p>\n

Riskkapital<\/a>ister har hamnat i fokus. Jag f\u00e5r intrycket att \u00e5sikten \u00e4r att dessa \u00e4r en sorts gr\u00e5 eminenser i skuggorna som pysslar med suspekt verksamhet, likst\u00e4llt med best\u00e4llningsmord och droghandel. S\u00e5 \u00e4r naturligtvis inte fallet utan det \u00e4r akt\u00f6rer som identifierat verksamheter som kan f\u00f6r\u00e4ndras med ganska sm\u00e5 medel och p\u00e5 ganska kort sikt och d\u00e4rmed \u00f6ka kraftigt i v\u00e4rde. Strukturaff\u00e4rer genom sammanslagningar eller delningar, verksamheter som \u00e4r omogna och genom tydlig styrning kan anta sitt r\u00e4tta v\u00e4rde eller gryende verksamheter som har potential men \u00e4nnu inget riktigt marknadsv\u00e4rde – detta \u00e4r vad riskkapitaliser \u00e4gnar sig \u00e5t att stoppa pengar i. Dom g\u00f6r investeringar, styr verksamheterna i \u00f6nskad riktning och g\u00f6r sedan en exit n\u00e4r den identifierade m\u00f6jligheten \u00e4r utt\u00f6md.<\/p>\n

Att riskkapitalister finns p\u00e5 marknaden f\u00f6r v\u00e5rdtj\u00e4nster \u00e4r helt sj\u00e4lvklart; \u00a0en marknad som initialt hade m\u00e5nga sm\u00e5 spelare. Det finns uppenbara stordriftsf\u00f6rdelar;\u00a0\u00a0man delar p\u00e5 gemensamma kostnader och kan inhandla \u00a0i volym om man samordnar . S\u00e5 \u00e4r det i de flesta andra k\u00e4nda branscher s\u00e5 varf\u00f6r inte h\u00e4r? P\u00e5 denna marknad fanns initialt ett antal sm\u00e5 akt\u00f6rer som kunde sugas upp i en st\u00f6rre konstellation om bara denna st\u00f6rre konstellation har kapital att f\u00f6rv\u00e4rva f\u00f6r.\u00a0Flera av de stora akt\u00f6rerna bed\u00f6ms finnas i en tillv\u00e4xtfas d\u00e4r man \u00e4r intressanta f\u00f6r riskkapitalister. Det \u00e4r ju egentligen bara EQTs exit och Investors \u00f6vertagande som skulle indikera att man i dessa tv\u00e5 bolag gjorde bed\u00f6mningen att riskkapitalet var f\u00e4rdigt med sin insats och att man var redo f\u00f6r en stabil och l\u00e5ngssiktig \u00e4gare i en uppbyggd verksamhet. Perioden med revolution var \u00f6ver och den med evolution inleddes.<\/p>\n

Riskkapital \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r i h\u00f6gsta grad en god sak<\/strong>.<\/p>\n

\"\"Vinster som kan f\u00f6ras obeskattade ur landet<\/span> \u00e4r en annan fr\u00e5ga. Intresset f\u00f6r att investera i landet \u00e4r beroende p\u00e5 styrande f\u00f6ruts\u00e4ttningar; tillg\u00e5ng till utbildad personal, skatter, stabiliteten i det politiska systemet, l\u00f6neniv\u00e5er, tillg\u00e5ng till infrastruktur och allt annat man beh\u00f6ver f\u00f6r att driva en verksamhet. Skatt \u00e4r en kostnad, rakt av. Om den kostnaden kan undvikas b\u00f6r man g\u00f6ra det. Det finns inget som heter moral eller omoral i att man f\u00f6ljer g\u00e4llande spelregler som \u00e4r lika f\u00f6r alla. Ur svensk perspektiv \u00e4r dessa regler en konkurrensf\u00f6rdel, men f\u00f6rmodligen en skattem\u00e4ssigt st\u00f6rre nackdel \u00e4n den f\u00f6rdel den har i att attrahera internationella investeringar. Det \u00e4r f\u00f6rmodligen kontraproduktivt f\u00f6r Sverige att reglerna ser ut som dom g\u00f6r idag. Som jag sa ovan; detta \u00e4r en dimension som blir on\u00f6digt intressant eftersom summorna blir ganska stora n\u00e4r akt\u00f6rer g\u00f6r osunda \u00f6vervinster – allts\u00e5 det som \u00e4r grundproblemet i delar av den privata v\u00e5rden. Osunda \u00f6vervinster.<\/p>\n

Men hur kan nyheterna fyllas av Caremas uppenbara vanv\u00e5rd och uppenbara \u00f6vervinster uppst\u00e5?\u00a0Roten till b\u00e5da dessa saker st\u00e5r att finna i samma problematik – brist p\u00e5 uppf\u00f6ljning<\/strong>.<\/p>\n

Antag att jag best\u00e4ller en soffa, specificerar den tydligt och betalar f\u00f6r en god kvalit\u00e9 men om jag aldrig kontrollerar leveransen.<\/p>\n

En leverant\u00f6r som tillverkar en bra soffa med gediget hantverk och bra material f\u00e5r sk\u00e4ligt betalt, jag blir n\u00f6jd eftersom soffan \u00e4r en gedigen produkt. Om jag inte kollar, eller tar leverant\u00f6rens ord f\u00f6r kvalit\u00e9n s\u00e5 \u00e4r jag kanske n\u00f6jd men jag vet ju inte om jag borde vara det.<\/p>\n

En annan leverant\u00f6ren inser att jag aldrig kollade om soffan h\u00f6ll m\u00e5ttet och inser att om man fuskar, genom att till exempel anv\u00e4nda underm\u00e5liga komponenter, s\u00e5 utg\u00f6r en mindre del av k\u00f6peskillingen kostnadst\u00e4ckning och det blir medel att spela med; antingen som vinst eller som priss\u00e4nkning f\u00f6r att kunna konkurrera – kanske b\u00e5da.<\/p>\n

S\u00e5 n\u00e4r jag best\u00e4ller en till ny soffa s\u00e5 bjuder fuskaren l\u00e4gre \u00e4n den \u00e4rliga hantverkaren och f\u00e5r jobbet. Han tj\u00e4nar mer och jag f\u00e5r en skr\u00e4pprodukt som dessutom \u00e4r underm\u00e5lig i f\u00f6rh\u00e5llande till det jag betalt.<\/p>\n

Detta \u00e4r den enkla logiken som drabbar den som \u00e5terkommande k\u00f6per utan att f\u00f6lja upp. Den som inte kvalit\u00e9tss\u00e4krar leveransen kommer att i accelererande grad f\u00e5 brister i leveransen. man kan l\u00e5ta anda g\u00f6r jobb, men den som betalar m\u00e5ste fortfarande sitta med ansvar f\u00f6r att se till att man f\u00e5r det man betalar f\u00f6r.<\/p>\n

\"\"Upphandling hanteras via LOU<\/strong> (Lagen om Offentlig upphandling). Den beskylls ofta f\u00f6r att vara stelbent och tungrodd, men syftet \u00e4r att st\u00e4vja nepotism och att se till att offentliga medel inte spenderas i on\u00f6dan om det finns relevanta billigare alternativ. LOU \u00e4r bra f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n

Det finns egentligen tv\u00e5 grundproblem;<\/p>\n