{"id":458,"date":"2011-12-09T01:12:30","date_gmt":"2011-12-08T23:12:30","guid":{"rendered":"http:\/\/berg.to\/blog\/?p=458"},"modified":"2011-12-09T01:30:13","modified_gmt":"2011-12-08T23:30:13","slug":"privat_skola","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/berg.to\/blog\/2011\/12\/privat_skola\/","title":{"rendered":"Privat skola"},"content":{"rendered":"

S\u00e5 var det dag att ge sig p\u00e5 n\u00e4sta omr\u00e5de; efter indignation \u00f6ver privat v\u00e5rd s\u00e5 \u00e4r det dags att ge sig p\u00e5 privata skolor i ett program fr\u00e5n Samh\u00e4llsredaktionen p\u00e5 SVT<\/a>.<\/p>\n

En f\u00f6rsta reflektion var att programledaren var l\u00e4rare och f\u00f6rmodligen en ganska duktig l\u00e4rare f\u00f6r mellanstadiet eller andra p\u00e5 den niv\u00e5n. Som vuxen blir det hyperpedagogiska anslaget p\u00e5 en niv\u00e5 som k\u00e4nns som l\u00e4ttnyheterna p\u00e5 radion lika enerverade som f\u00f6r\u00e4ldram\u00f6ten p\u00e5 dagis. M\u00e5lgruppen \u00e4r annorlunda, och d\u00e5 kan tonl\u00e4get rikta sig till vuxna.<\/p>\n

Programmet inneh\u00f6ll annars en intressant blandning av infallsvinkar som ledde fram till testen att privata skolor \u00e4r ett s\u00e4tt att suga ut statsanslag och stoppa i egen ficka (“43 miljoner”) . Metoden \u00e4r locka barn till skolan genom att ge alla en egen dator som dom kan spela spel p\u00e5 under lektionstid eftersom det \u00e4nd\u00e5 inte finns n\u00e5gon l\u00e4rare som sk\u00f6ter undervisningen. Dom f\u00e5r i alla fall bra betyg som inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt motsvarar kunskaper dom inh\u00e4mtat. Ungef\u00e4r s\u00e5.<\/p>\n

Vinst<\/span><\/p>\n

Vinst i offentlig verksamhet m\u00e5 vara kontroversiellt. Som jag sagt f\u00f6rut; om man kan effektivisera verksamheten och \u00e4nd\u00e5 kan attrahera en sto m\u00e4ngd barn, som i fritt val \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ljer en given skola – d\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nar den som driver en s\u00e5dan skola att g\u00f6ra vinst. Kan man g\u00f6ra STORA vinster och \u00e4nd\u00e5 beh\u00e5lla eleverna s\u00e5 visar det att m\u00e5nga andra skolor \u00e4r gravt ineffektiva. Men det f\u00f6ruts\u00e4tter s\u00e5 klart att den som \u00e4r missn\u00f6jd byter skola. Anv\u00e4nder sitt fria val och agerar kr\u00e4sen konsument. Marknadsekonomi \u00e4r konsumentmakt – passar det inte skall man byta. Det \u00e4r ens skyldighet som konsument.<\/p>\n

Om konsumenten byter kan man inte generera \u00f6vervinster, om det inte \u00e4r s\u00e5 att skolpengen \u00e4r f\u00f6r h\u00f6g. Om skolpengen \u00e4r dimensionerad f\u00f6r en ineffektiv skola s\u00e5 b\u00f6r man se \u00f6ver skolpengens storlek. Det kan kanske i s\u00e5 fall finnas pengar att spara f\u00f6r statskassan.<\/p>\n

Utbud<\/span><\/p>\n

Det finns i princip tv\u00e5 modeller; antingen best\u00e4mmer politiker hur m\u00e5nga skolor som skall finnas och upphandlar var och en i konkurrens till l\u00e4gstbjudande eller s\u00e5 f\u00e5r marknaden etablera och erbjuda.<\/p>\n

V\u00e4ljer man alternativ tv\u00e5, allts\u00e5 fri etablering, s\u00e5 betyder det att att man sl\u00e4ppt l\u00f6st Darwinism – den starke \u00f6verlever och den svaga sl\u00e5s ut. Det betyder att en skola med d\u00e5ligt rykte kommer att tappa elevunderlag och kommer att f\u00f6rsvinna. Allts\u00e5; en skola som folk inte vill g\u00e5 i saknar existensber\u00e4ttigande och dess plats skall tas av skolor som eleverna vill g\u00e5 i. S\u00e5 l\u00e4nge man g\u00f6r ordnade avvecklingar s\u00e5 att elever inte kommer i kl\u00e4m \u00e4r detta s\u00e4ttet det m\u00e5ste fungera.<\/p>\n

Och; Sverige \u00e4r ett samh\u00e4lle med en urbaniseringstrend. Den f\u00f6rsta friskolan var inte nedlagd f\u00f6r att det var en friskola. Den var nedlagd f\u00f6r att elevunderlaget var f\u00f6r litet. Underlaget var inte f\u00f6r litet f\u00f6r att barnen v\u00e4ljer andra skolor, utan f\u00f6r att det inte finns tillr\u00e4ckligt med barn i ett relevant upptagningsomr\u00e5den. Det \u00e4r en regionalpolitiskt fr\u00e5ga och kan absolut inte anv\u00e4ndas som ett inl\u00e4gg i debatten om den privata skolformen. Det \u00e4r bara vilseledande.<\/p>\n

Pedagogik<\/span><\/p>\n

P\u00e5 olika skolor finns olika pedagogik. Flera nyare skolor jobbar tematiskt d\u00e4r elever f\u00f6rv\u00e4ntas ta ansvar f\u00f6r att vara herre \u00f6ver sina egna studier. Kunskapsskolan har detaljerade planeringar i en planeringsbok. Det f\u00f6rsta som h\u00e4nder i b\u00f6rjan p\u00e5 f\u00f6rsta \u00e5ret i 6:an \u00e4r att man best\u00e4mmer\u00a0 vilket slutbetyg man skall ha i slutet p\u00e5 9:an. D\u00e4refter bryter man ner detta till m\u00e5l f\u00f6r respektive termin och inom varje termin g\u00f6rs sedan en veckoplanering d\u00e4r man definierar exakt vilka steg som skall uppn\u00e5s respektive vecka. Detta f\u00f6ljs sedan upp varje vecka. Ett helt fantastiskt uppl\u00e4gg f\u00f6r att inom ramen f\u00f6r en skola hantera elever med helt olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och ambitioner. Det individualiserar. Var och en p\u00e5 det s\u00e4tt som den beh\u00f6ver och klarar av. Inte alla samlade i mitten utan den med ambition och f\u00f6rm\u00e5ga kan s\u00e4tta h\u00f6gre m\u00e5l, medan den med andra talanger \u00e4n skolan kan s\u00e4tta ett l\u00e4gre m\u00e5l och k\u00e4mpa sig till detta utan att br\u00e4nna ut sig helt. I denna kontext \u00e4r n\u00e4rvaro inte lika viktig. man kan distansarbeta mot m\u00e5l i skolan p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e5nga kontorsarbetande tar f\u00f6r givet i sin vardag. I skolan finns kompisar att samarbeta med och l\u00e4rare att fr\u00e5ga, s\u00e5 det finns klara f\u00f6rdelar med att vara p\u00e5 plats, men mycket kan g\u00f6ras hemma eller fr\u00e5n ett fik. Det \u00e4r en st\u00f6rre mental barri\u00e4r f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4n f\u00f6r barnen. Om man ligger i fas med m\u00e5len finns det inte heller n\u00e5got problem med att spendera en timme att spela spel eller uppdatera facebookstatusen. Det \u00e4r RESULTATEN som r\u00e4knas, inte varken var eller n\u00e4r man uppn\u00e5r dem!<\/p>\n

Problemet med denna pedagogik \u00e4r att alla inte klarar att ta ansvar f\u00f6r sin egen skolg\u00e5ng. D\u00e5 p\u00e5dyvlas man en metodik som funkar f\u00f6r vissa men absolut inte f\u00f6r alla. D\u00e5 b\u00f6r man absolut inte g\u00e5 kvar utan hitta n\u00e5got som passar b\u00e4ttre.<\/p>\n

Om man \u00e4nd\u00e5 g\u00e5r kvar, men till allas stora frustration spenderar sin tid att bara sitta av sin n\u00e4rvaro och spela spel p\u00e5 lektionerna d\u00e5 b\u00f6r n\u00e5gon dra i n\u00f6dbromsen. Man m\u00e5ste r\u00e4dda en oansvarig elev fr\u00e5n att p\u00e5 ett sj\u00e4lvdestruktivt s\u00e4tt spoliera sin skolg\u00e5ng. Det ansvaret vilar b\u00e5de p\u00e5 skola och f\u00f6r\u00e4ldrar, och fr\u00e5n 18 \u00e5rs dagen ocks\u00e5 den myndiga eleven. Det kommer dock vara sv\u00e5rt f\u00f6r skolan att tvinga eleven att sluta bara f\u00f6r att man erbjuder en pedagogik som eleven inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt mogen att tillgodog\u00f6ra sig.<\/p>\n

Reportaget visade tydligt n\u00e5gra Sundsvallselever som uppenbarligen inte var n\u00e4mnv\u00e4rt intresserade av skolan och helt tydlig representerade kategorin som INTE skall g\u00e5 i en skola som bygger p\u00e5 eget ansvar.<\/p>\n

Uppf\u00f6ljning<\/span><\/p>\n

Samh\u00e4llet har ansvaret f\u00f6r utbildningen och om man inte sk\u00f6ter utf\u00f6randet sj\u00e4lv s\u00e5 m\u00e5ste man i alla fall sk\u00f6ta uppf\u00f6ljningen. M\u00e5let med skolan \u00e4r att f\u00e5 \u00e5rskull efter \u00e5rskull att tillgodog\u00f6ra sig en kunskapsniv\u00e5 som \u00e4r relevant.<\/p>\n

Betyg kan riskera bli ett lockbete som snedvrider konkurrensen. F\u00f6r att s\u00f6ka vidare beh\u00f6ver man kunskaper och betyg. Eleven f\u00e5r aldrig hamna i ett val d\u00e4r man kan v\u00e4lja en skola som ger en betyg men inte kunskaper. D\u00e5 har man misslyckats. Sockrade betyg \u00e4r som glutamater i livsmedel och doping i idrott – det snedvrider p\u00e5 ett osunt s\u00e4tt.<\/p>\n

I skolv\u00e4rlden s\u00e5 finns det faktiskt verktyg som \u00e4r oerh\u00f6rt v\u00e4l l\u00e4mpade f\u00f6r detta; prov! Nationella prov s\u00e5 man f\u00e5r konsekvens \u00f6ver landet och d\u00e5 ocks\u00e5 s\u00e5 att l\u00e4rarna inte r\u00e4ttar sina elevers prov utan prov r\u00e4ttas anonymt f\u00f6r att den som r\u00e4ttar inte skall ha n\u00e5got upps\u00e5t att uppn\u00e5 n\u00e5got annat \u00e4n en r\u00e4ttvis bed\u00f6mning. Genom nationella prov med anonym r\u00e4ttning garanteras likriktning i bed\u00f6mningar och betyg som avviker stort fr\u00e5n objektiva resultat blir d\u00e5 tydliga som v\u00e4rdem\u00e4tare p\u00e5 att skolan inte lyckats.<\/p>\n

P\u00e5f\u00f6ljder f\u00f6r betygssockring \u00e4r inte konstigare \u00e4n att marknadsdomstolen d\u00f6mer f\u00f6retag som vilselett i marknadsf\u00f6ringen. Detta m\u00e5ste funkar och det m\u00e5ste statueras exempel f\u00f6r om fuskaren (skolan – inte eleven) inte \u00e5ker fast s\u00e5 drabbas den som spelar rent. Det \u00e4r en skyldighet mot den som spelar rent att man har regler och man kan lita p\u00e5 att dom efterlevs samt att den som \u00f6vertr\u00e4der reglerna drabbas p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det inte inneb\u00e4r en konkurrensf\u00f6rdel att fuska.<\/p>\n

Riskkapital<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att starta verksamhet beh\u00f6vs i dom flesta fall pengar. F\u00f6r att v\u00e4xa kr\u00e4vs pengar. Den typen av akt\u00f6rer som investerar pengar i f\u00f6retag i f\u00f6rhoppning att kunna f\u00e5 tillbaka sin investering och en vinst som \u00f6verstiger index p\u00e5 b\u00f6rser och r\u00e4nta p\u00e5 banker kallas lite slarvigt f\u00f6r riskkapitalister. Det \u00e4r en lite slarvig term eftersom det t\u00e4cker en flora av olika typer av spelare med olika riskprofiler och med specialitet att g\u00e5 in i lite olika faser. Engelskan \u00e4r mycket rikt utrustad med ord, och det \u00e4r en klar brist att vi inte har olika ord f\u00f6r “venture capital” och “private equity” – alla blir riskkapitalister.<\/p>\n

Det framst\u00e4lldes som riktigt d\u00e5ligt att en viss dansk riskkpitalist inte hade tidigare erfarenhet av skolor. Man tar sig f\u00f6r pannan.<\/p>\n

Att leda f\u00f6retag \u00e4r en s\u00e4rskild kompetens som kr\u00e4ver s\u00e4rskild kunskap och s\u00e4rskilda erfarenheter. D\u00e4remot \u00e4r kunskapen mindre knuten till det faktiska omr\u00e5det. Den som administrerar flera sjukhus beh\u00f6ver kunna sk\u00f6ta stora, komplexa, tj\u00e4nstelevererande enheter – men dom beh\u00f6ver verkligen inte kunna operera. Ledarskap p\u00e5 olika niv\u00e5er \u00e4r en s\u00e4rskild fackkunskap. En bra l\u00e4rare beh\u00f6ver inte bli en bra rektor. En rektor beh\u00f6ver inte kunna undervisa. Den chef som tror sig vara den slutliga experten inom alla fackomr\u00e5den man hanterar p\u00e5 en grupp eller avdelning, och medarbetarna \u00e4r en l\u00f6sning p\u00e5 problemet att chefen trots allt \u00e4r en person med en begr\u00e4nsad m\u00e4ngd tillg\u00e4ngliga timmar och beh\u00f6ver lite avlastning, det \u00e4r en riktigt d\u00e5lig chef. RIKTIGT D\u00c5LIG!<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt; en f\u00f6retagsledare \u00e4r en expert inom sitt fackomr\u00e5de – f\u00f6retagsledning.<\/p>\n

Sammanfattningsvis var detta program bland det s\u00e4msta jag sett sedan Janne Josefsson gjorde n\u00e5got av sina bottennapp, d\u00e4r han b\u00e4nder p\u00e5 sanningen f\u00f6r att f\u00e5 fram ett budskap (och d\u00e5 vill jag \u00e4nd\u00e5 understryka att JJ i sina b\u00e4sta stunder \u00e4r mycket bra – mycket av det han gjort \u00e4r riktigt bra.)<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00e5 var det dag att ge sig p\u00e5 n\u00e4sta omr\u00e5de; efter indignation \u00f6ver privat v\u00e5rd s\u00e5 \u00e4r det dags att ge sig p\u00e5 privata skolor i ett program fr\u00e5n Samh\u00e4llsredaktionen p\u00e5 SVT. En f\u00f6rsta reflektion var att programledaren var l\u00e4rare och f\u00f6rmodligen en ganska duktig l\u00e4rare f\u00f6r mellanstadiet eller andra p\u00e5 den niv\u00e5n. Som vuxen … Continue reading Privat skola<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3,119,93],"tags":[],"class_list":["post-458","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","category-privat-skola","category-vinster-i-offentliga-sektorn"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/458","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=458"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/458\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":465,"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/458\/revisions\/465"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=458"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=458"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/berg.to\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=458"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}