{"id":5,"date":"2009-03-17T22:45:40","date_gmt":"2009-03-17T22:45:40","guid":{"rendered":"http:\/\/berg.to\/blog\/?p=5"},"modified":"2017-04-30T12:17:48","modified_gmt":"2017-04-30T10:17:48","slug":"upphovsratt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/berg.to\/blog\/2009\/03\/upphovsratt\/","title":{"rendered":"Upphovsr\u00e4tt"},"content":{"rendered":"

Mot bakgrund av r\u00e4tteg\u00e5ngen mot The Pirate Bay diskuteras ofta fr\u00e5gan om upphovsr\u00e4tt, men ofta med utg\u00e5ngspunkt i hur den skall uppr\u00e4tth\u00e5llas och motst\u00e5ndet mot dessa \u00e5tg\u00e4rder. Ganska s\u00e4llan kommer det till st\u00e5nd en diskussion om upphovsr\u00e4ttens k\u00e4rna; varf\u00f6r har vi den?<\/p>\n

Om man b\u00f6rjar med den \u00e4nnu st\u00f6rre fr\u00e5gan \u2013 varf\u00f6r har vi ett samh\u00e4lle och var tj\u00e4nar regler till, s\u00e5 finns det gott om litteratur i \u00e4mnet. Lite popul\u00e4rvetenskapligt kan man v\u00e4l s\u00e4ga att genom att vi som m\u00e4nniskosl\u00e4kte organiserat oss i form av samh\u00e4llen, f\u00f6rdelat arbetsuppgifter och kunnat specialisera oss att detta varit grunden i v\u00e5r utveckling. Om man str\u00e4var efter en \u201dnattv\u00e4ktarstat\u201d som bara hanterar de basala funktionerna eller ett samh\u00e4lle dit vi \u00f6verl\u00e5ter huvuddelen av alla funktioner man kan t\u00e4nka sig beror p\u00e5 politisk grunduppfattning, men att vi skall strukturera oss f\u00f6r det gemensamma b\u00e4sta f\u00f6refaller de flesta vara \u00f6verens om.<\/p>\n

En juridisk grundtes \u00e4r att \u201dLand ska skall med lag byggas\u201d. F\u00f6r att skapa samh\u00e4llen beh\u00f6ver vi gemensamma regler att f\u00f6rh\u00e5lla oss. Reglernas syfte skall allts\u00e5 vara samh\u00e4llets b\u00e4sta, allts\u00e5 att s\u00e4kra samh\u00e4llets best\u00e5nd och utveckling.<\/p>\n

Tittar man p\u00e5 upphovsr\u00e4tten s\u00e5 ger den skydd \u00e5t vissa immateriella produkter. Dessa verk har ofta som utm\u00e4rkande drag att produktionskostnaden f\u00f6r ett nytt exemplar \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5g men investeringen i tankekraft som rimligen kr\u00e4vs f\u00f6r det sj\u00e4lva verket m\u00e5ste kunna t\u00e4ckas f\u00f6r de exemplar som framst\u00e4lls, i den m\u00e5n immaterialr\u00e4tten ing\u00e5r i en kontext av n\u00e4ringsverksamhet. Applicerar man ekonomiska begrepp p\u00e5 omr\u00e5det s\u00e5 kan man s\u00e4ga att det g\u00f6rs en investering (CAPEX) och kostnad f\u00f6r exemplarframst\u00e4llningen utg\u00f6rs av en l\u00f6pande kostnad (OPEX). I egenskap av en som till vardags arbetar inom telekom sektorn \u00e4r hisnande investering och f\u00f6rsumbar marginalkostnad vardagsmat. Det ligger i samh\u00e4llets intresse att s\u00e4kra att CAPEX kan skrivas av p\u00e5 en rimlig tid f\u00f6r att det skall kunna finnas incitament att dessa produkter framst\u00e4lls. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en skyddstid p\u00e5 immateriella produkter i linje med samh\u00e4llsintresset.<\/p>\n

Hur l\u00e5ng b\u00f6r d\u00e5 en s\u00e5dan tid vara? Det \u00e4r inte s\u00e5 att det finns en tydligt och enkelt svar p\u00e5 den fr\u00e5gan i form av ett visst antal \u00e5r, men idag har vi 70 \u00e5r fr\u00e5n upphovsmannens d\u00f6d som grundregel. Innan Sveriges intr\u00e4de i EU var denna tid 50 \u00e5r och upphovsr\u00e4ttslobbyn str\u00e4var efter att ut\u00f6ka den ytterligare. Nyligen aktualiserades ett f\u00f6rslag att ut\u00f6ka skyddet f\u00f6r musik till 95 \u00e5r.<\/p>\n

Praktiskt betyder det att:<\/p>\n

Karin Boyes b\u00f6cker blir tillg\u00e4ngliga f\u00f6r vem som helst att reproducera i vilken form som helst 2016, Disneys film Sn\u00f6vit, sl\u00e4ppt 1937 blev tillg\u00e4nglig 2007 och Beatles f\u00f6rsta stora hit, \u201dLove me do\u201d blir fritt tillg\u00e4nglig 2032. Detta \u00e4r verk av best\u00e5ende v\u00e4rde som l\u00e4ses, tittas och lyssnas p\u00e5 \u00e4ven idag.<\/p>\n

Mera tveksamt blir det ju om man tittar p\u00e5 datorprogram. Microsoft Windows 3.1 sl\u00e4pptes 1992 och blir d\u00e5 tillg\u00e4ngligt 2062. Microsoft Windows 2000 sl\u00e4pptes 2000 och blir enligt samma logik tillg\u00e4ngligt 2070. Men Microsoft \u00e5tar sig bara support p\u00e5 Windows 2000 fram till 2005 enligt f\u00f6retagets \u201dWindows Life Cycle Policy<\/a>\u201d.<\/p>\n

Ett antal hemdatorer har passerat revy under \u00e5ren; Commodore64 var en dator som s\u00e5ldes i p\u00e5 den tiden imponerande 17\u00a0miljoner<\/a> exemplar mellan \u00e5ren 1981 och 1994. Ambiti\u00f6sa samlare har f\u00f6rs\u00f6kt skapa databaser \u00f6ver alla spel som sl\u00e4pptes till plattformen och i dagsl\u00e4get \u00e4r \u00f6ver 10.000 identifierade<\/a>. Inget av dessa spel kommer att vara juridiskt m\u00f6jligt att kopiera innan (2052). M\u00f6jligen kan man till\u00e4mpa den 50 \u00e5rs regel som g\u00e4llde i Sverige under den period d\u00e5 spelen sl\u00e4pptes (argumentation att ny lagstiftning inte skall f\u00e5 retroaktiv verkan), men vi pratar fortfarande om ytterligare 30 \u00e5rs skydd f\u00f6r programvara som tillverkades f\u00f6r en dator som inte nyproducerats sedan 1994 och d\u00e4r i princip all lansering skedde p\u00e5 magnetisk media, vilket enligt alla k\u00e4nda unders\u00f6kningar inte h\u00e5ller 50 och d\u00e5 \u00e4n mindre i 70 \u00e5r.<\/p>\n

Disneys filmer, Boyes b\u00f6cker och Beatles musik \u00e4r kanske som vin man lagrar f\u00f6r att l\u00e5ta tiden ta fram ytterligare nyanser och djupare karakt\u00e4r. Kanske de vinner p\u00e5 att konsumeras l\u00e5ngt efter produktionstillf\u00e4llet men f\u00f6rr eller senare blir allt vin till vin\u00e4ger och rimligen b\u00f6r det samma g\u00e4lla i princip alla immateriella verk ocks\u00e5.<\/p>\n

Datorprogram \u00e4r snarare som mj\u00f6lk \u2013 det som inte konsumeras innan b\u00e4st f\u00f6re datum och d\u00e5 h\u00f6gst n\u00e5gra dagar efter att f\u00f6rpackningen \u00f6ppnas g\u00f6r man b\u00e4st i att inte dricka alls.<\/p>\n

S\u00e5 klart vill arvingar till Disney, Boye och de \u00e4nnu levande Beatelsmedlemmarna (samt Johns arvingar) \u2013 eller vem som nu \u00e4ger r\u00e4ttigheterna – att produkterna skall forts\u00e4tta generera int\u00e4kter. I fallet Disney \u00e4r det f\u00f6retagsekonomiskt helt sj\u00e4lvklart att man skall bedriva en aktiv lobby f\u00f6r i princip o\u00e4ndliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

Till detta resonemang m\u00e5ste ocks\u00e5 st\u00e4lla fr\u00e5gan om derivatverk. Inom musiken \u00e4r remixar, samplingar och andra verk som bygger p\u00e5 det som andra gjort en stor uttrycksform. Disney \u00e4r duktiga p\u00e5 att sj\u00e4lva digital restaurera sina egna gamla filmer, men m\u00e5nga verk skulle kanske m\u00e5 bra av att kvalificerade personer kunde g\u00f6ra det samma med andra filmer utan att riskera drunkna i en tung r\u00e4ttighetsbyr\u00e5krati. Praktiskt s\u00e4tt uppst\u00e5r en undergroundverksamhet d\u00e4r derivatverk hanteras utan att n\u00e5gon fr\u00e5gas om lov, eftersom det inte \u00e4r praktiskt m\u00f6jligt att som hobbyist hantera r\u00e4ttighetsfr\u00e5gan (varken juridiskt eller ekonomiskt). Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att det finns en k\u00e5r med m\u00e4nniskor som skulle vilja kunna producera derivatverk men d\u00e4r r\u00e4ttighetsfr\u00e5gan tvingar dem under ytan. H\u00e4r finner vi det motst\u00e5ende intresset – det finns ett samh\u00e4llsintresse av av folk kan bygga sin verksamhet p\u00e5 det som producerats f\u00f6rr. Om det blir kommersiellt och juridiskt f\u00f6r tungt s\u00e5 kommer denna marknad inte att uppst\u00e5 och det \u00e4r kontraproduktivt.<\/p>\n

Mot bakgrund av dessa exempel m\u00e5ste man d\u00e5 st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om samh\u00e4llsintresset f\u00f6r skydd. Varf\u00f6r skall samh\u00e4llet juridiskt skydda dessa verk som dessa? F\u00f6rklara g\u00e4rna f\u00f6r mig hur det \u00e4r i linje med samh\u00e4llsnyttan att personer likt huvudpersonen i Nick Hornsbys \u201dAbout a boy\u201d lever p\u00e5 det som kan beskrivas som ett upphovsr\u00e4ttsligt apanage fr\u00e5n r\u00e4ttigheterna till den julvisa hans far skrev.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6r mig helt uppenbart att upphovsr\u00e4ttslobbyn har varit framg\u00e5ngsrika p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte gynnar samh\u00e4llsintresset. Det \u00e4r av stor vikt f\u00f6r det allm\u00e4nna r\u00e4ttsmedvetandet att en r\u00e4ttighet inte i n\u00e5got fall kan t\u00e4cka en period bortom den \u201dkommersiella livsl\u00e4ngden\u201d (som jag vill introducera som term). Faktiskt inte ens hela den kommersiella livsl\u00e4ngden. En konsekvens m\u00e5ste ju sedan bli att man f\u00e5r definiera juridisk livsl\u00e4ngd och att den sannolikt \u00e4r olika beroende p\u00e5 vilken typ av verk det \u00e4r fr\u00e5gan om.<\/strong><\/p>\n

Efter att sagt detta, vill jag dock understryka att upphovsr\u00e4tt fortfarande har ett stort v\u00e4rde och att samh\u00e4llsnyttan av immateriella verk sj\u00e4lvklart ocks\u00e5 m\u00e5ste skyddas. Ju rimligare upphovsr\u00e4tt vi har, desto st\u00f6rre acceptans b\u00f6r den f\u00e5. Tvekl\u00f6st \u00e4r det s\u00e5 att piratkopiering under skyddstiden \u00e4r av skada f\u00f6r r\u00e4ttighetshavaren. Hur man r\u00e4knar ut den \u00e4r av akademisk betydelse, men den befinner sig p\u00e5 en skala n\u00e5gonstans mellan noll (f\u00f6r den som r\u00e4knar att marginalkostnaden f\u00f6r exemplarframst\u00e4llningen \u00e4r noll) och de astronomiska summor som upphovsr\u00e4ttsindustrin presenterar (vilka bygger p\u00e5 att varje kopia ist\u00e4llet skulle s\u00e5lt f\u00f6r fullt pris, vilket naturligtvis \u00e4r helt orealistiskt). Ton\u00e5ringar har inte ekonomi att k\u00f6pa Adobe Creative Suite CS4 f\u00f6r 14.000 kronor + moms och att kalkylera p\u00e5 det \u00e4r bara dumt, men att den lokala bilmekanikern skulle kunna betala de 3.000 kronor + moms som ett ny Office 2007 kostar ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6ra med en kopia fr\u00e5n The Pirate Bay \u00e4r ocks\u00e5 t\u00e4mligen klart.<\/p>\n

Piratkopiering under skyddstiden g\u00f6r att kapitalkostnaden sl\u00e5s ut p\u00e5 f\u00e4rre exemplar, vilka d\u00e4rmed blir dyrare. Att tillg\u00e4ngligg\u00f6rande av upphovsr\u00e4ttsligt skyddat material \u00e4r ett brott \u00e4r glasklart. Om man g\u00f6r det via FTP, DirectConnect, BitTorrent, tryckpress, CD br\u00e4nning eller annat s\u00e4tt spelar ingen roll \u2013 det \u00e4r likafullt olagligt i st\u00f6rre delen av den civiliserade v\u00e4rlden. Att hj\u00e4lpa n\u00e5gon att g\u00f6ra det \u00e4r d\u00e4rmed lika sj\u00e4lvklart brottsligt i de jurisdiktioner som har ett medhj\u00e4lpsbrott.<\/p>\n

Den som d\u00e5 f\u00f6rfogar \u00f6ver en tracker (allts\u00e5 en plats p\u00e5 internet d\u00e4r man kan publicera en referens till filer) skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r b\u00e5de laglig och olaglig fildelning. Typiskt s\u00e4tt f\u00f6ljer det med en publiceringskanal med ett ansvar f\u00f6r kanalens inneh\u00e5ll. Inom media finns ansvariga utgivare och vi har f\u00f6r forum d\u00e4r anv\u00e4ndare kan g\u00f6ra inl\u00e4gg den s\u00e5 kallade \u201dBBS lagen\u201d. I den BBS lagen skulle kunna vara analogt till\u00e4mplig vill jag inte p\u00e5st\u00e5, men det \u00e4r en intressant vinkel p\u00e5 fr\u00e5gan som en juridiskt m\u00f6jlig framkomlig v\u00e4l f\u00f6r att fastsl\u00e5 ett ansvar. Jag \u00e4r os\u00e4ker p\u00e5 om det finns krav p\u00e5 upps\u00e5t i BBS lagen, men rimligen b\u00f6r ocks\u00e5 v\u00e5rdsl\u00f6shet i form av att man underl\u00e5ter att rensa sitt forum fr\u00e5n olagligheter omfattats av lagens straffansvar.<\/p>\n

Om jag med ovan slagit fast behovet av en rimligt balanserad upphovsr\u00e4tt, och att efterlevnaden \u00e4r av vikt s\u00e5 kommer ytterligare n\u00e5gra fr\u00e5gor:<\/p>\n