Home > Uncategorized > Varför Seanet gick i konkurs

Varför Seanet gick i konkurs

Seanet Maritime Communications AB gick i konkurs den 22 februari. Den 28 sades all personal upp och den 22 mars fick alla lämna, utom vi tre som skall hålla skutan flytande till ny ägare tar över. Det är en sorg som inte står död av vänner långt efter …

Seanet är världens minsta GSM operatör. Som mest tolv anställda och tre agenter anslutna till bolaget. Vi levererade maritim GSM, alltså på färjor, kryssningsfartyg, bostadsplattformar och allt annat som under relevant tid per år befinner sig på internationellt vatten, eller den del av nationellt vatten där vi får erbjuda vår tjänst.

Varför fungerade inte denna verksamhet? Borde det fungerat? Svaret är att den möjligen kunnat fungera.

CAPEX

  • Telekom är en verksamhet som kräver stora investeringar och har låga marginalkostnader, vilket är receptet på stora skalfördelar.  Seanet kom aldrig upp till en volym av trafik som var tillräcklig för att bära kostnaderna för sin infrastruktur.  Växeln klarade många tusen samtidiga samtal – Seanet hade som mest strax under 30. Seanet fick aldrig riktigt momentum i sälj för att kunna nå affärsplanernas volymer som skulle krävas för att bära den finansiella ryggsäcken.
  • Infrastrukturen var sannolikt feldimensionerad för verksamheten. I början användes utrustning från en leverantör, men stabiliteten var urusel och bränd av erfarenheterna att använda en liten, okänd leverantör i kombination med VD och styrelseordförande med bakgrund från Ericsson, så är det förståeligt om behovet av tekniskt trygghet primärt fanns hos Ericsson. Infrastrukturen har varit fantastiskt bra och Ericsson som leverantör finns inget att anmärka på, men priset har varit orimligt i förhållande till var verksamheten kan bära och kapaciteten vi har haft behov av. Hade jag fått välja igen hade jag förordat att Seanet hade valt en lösning från Tecore. Dels hade man kunnat använda existerande basstationer från Ip.access (istället för att behöva göra ett byte till Ericsson), dels hade man fått en mycket billigare växel, dels hade man kunna köpa en billig SGSN från Aricent (alltså en in-house producerad GPRS tjänst) och dessutom hade man på köpet fått en fungerande prepaidlösning.
  • Eftersom det inte funnits relevant expansionskapital så har vi fått söka lösningr som omvandlat CAPEX till OPEX. Leasing av antenner snarare än köp. Egen projektfinansiering där man själv inte är ekonomiskt trovärdig och säkerheten skall vara på en båt är inte helt enkel att få till. I kombination med strategibyte till indirekt försäljning fanns det då inte avsättning för de leasade antenner som vi fick tillbaka då fartyg såldes. Leverantören av leasade antenner vägrade hantera minskning av leasad volym och som dessutom tog betalt för fältservice av antenner i lager eftersom det står i avtalet så satt Seanet med en löpande kostnad utan korresponderande intäkter. En leverantör som hånleende bankar “avtalet skall hållas” i huvudet på sin kund är ingen man skall handla av, men man riskerar upptäcka försent.
  • En försvarlig summa av intäkten från IPO:n lades på utveckling av en stabiliserad VSAT antenn. Om man tittar på hur det går för C2Sat så ser man att det var en kvalificerad felsatsning.

Finansiering

  • Börintroduktion – en IPO är ett prestigeprojekt och en plats på börsen har en del marknadsmässiga fördelar, men ett otal nackdelar. Kostnaden för att vara listad, den transparens som blir följden av att man är publik och att värderingen är publik. När aktien glider från frimärke till skräp så blir emissioner till rimliga värden hopplös. Emissionerna ledde till grava utspädningar när börskursen var i ett ständigt fall.
  • Otillräcklig finansiering – Ägare vill aldrig bli utspädda vilket gör att man tar in så lite kapital man någonsin kan. Seanet har hankat sig fram på brygglån. I samband med emissioner har man tagit in så lite att emissionslikviden någon gång i princip bara täckt den innevarande stocken av förfallna leverantörsskulder och en ockerbetonad bryggfinansiering. Detta har klara paralleller med att ta SMS lån när pengarna är slut och innan nästa lön kommer och att hela lönen är uppbokad när den väl dyker upp.

Intäkter

  • Skruva upp topline i ett business case är det lättaste som finns. Om top line är baklänges räknad för vad man “måste ha” för att nå ett visst resultat, så är förutsättningarna för att nå resultatet minimala. Det har funnits klara inslag av det som vi försiktigt kan kalla “påtaglig optimism”  i samband med budgetering.

Marknadssituation

  • Man kan så klart inte skylla på annat än otur och dålig timing när man är kraftigt exponerade mot Italien, Grekland och i viss mån även Spanien.
Indirekt försäljning
  •  Vägen att få snurr på indirekt försäljning gick mycket långsammare än vi hade hoppats. Tre partners där egentligen bara en levererade enligt plan kräver uthållighet, vilket inte har funnits. Principiellt är det sannolikt fortfarande rätt, men praktiskt sett krävs det mycket ytterligare jobb för att verkligen köra detta fullt ut.

Naiv övertro på priselasticitet och marknadsföring

Normalt ger operatörer varandra rabatter vilket gör att kostnaden sjunker i det nätet och man kan dessutom styra över mer av sin trafik till det billigare nätet vilket ökar besparingen. I den trafik man tar emot så sänker man priset per enhet, men trafik styd till ens nät gör att intäkten i många fall kan öka eftersom man säljer fler enheter. Dessutom är trafik man attraherar från ett annat nätverk i landet intäkter man stjäl för en konkurrent, och det är i sig också värt en massa. Seanet är monopolist i sitt nät vilket betyder att trafikstyrning till konkurrertande nät är meningslös – det finns inget konkurrerande nät på samma båt.
Operatörer vill ha enkla prisplaner mot sina kunder (få asterisker med kompletterande förklaringar). Därför klumpas Seanets tjänst ihop med konkurrerande leverantörer. Om Seanet vill att slutkunden skall ringa billigare i just Seanets nät så finns det flera problem med detta; klustringen i en lättkommunicerad zon spricker och detta i en zon som utgör en försvinnande liten del av trafiken. Viljan att hantera specialfall inom ramen för ett litet undantagsfall är väldigt liten. Seanet å sin sida vill ju absolut inte att operatören skall sänka priset på hela zonen; då subvenstionerar Seanet indirekt trafik i konkurrenters nät, vilket absolut inte ligger i Seanets intresse.
  • Seanet strävade efter ett lägre slutkundspris och förhandlade rabatter med mobiloperatörer som i gengäld åtog sig att sänka slutkundspriset. Seanet tjänade sålunda mindre per avverkad minut men det finns inget stöd i statistiken för att detta skulle stimulera förbrukningen. Operatörer i samma land med drastiskt olika pris mot kund uppvisar ingen statistiskt signifikant skillnad i förbrukning per person.
  • Ett lägre pris är bara en fördel om man marknadsför det. Seanet har marknadsfört sin tjänst, men effekterna av att folk blivit informerade har snarare varit att man använt tjänsten mindre än mer. Förmodligen är det så att kunskapen om priset – även om det är lägre än för konkurrerande tjänster på andra båtar – är för högt för att folk i allmänhet skall tycka det är rimligt.

Slutsatsen blir att om det finns priselasticitet så finns den i alla fall inte i det prisintevall där Seanets tjänst säljs, och man kan lika gärna ta ut så mycket man kan. Dessvärre.

Bristen på intäkter baserat på att Seanet agerat på det sätt som kanske är moraliskt rätt men ekonomiskt fel faller helt på mig.

 

Konkurrens

I Europa finns fyra leverantörer av maritim GSM. Det är tveklöst så att den volym som finns, inte är tillräcklig för att alla fyra skall kunna bedriva en sund affär på egna meriter. Det är till exempel självklart att infrastruktur som blir en integrerad delmängd av fartyget (kablering) borde bäras av redaren, men detta har man inte kunnat få igenom i förhandlingar eftersom andra erbjuder sig att täcka denna kostnad. garantier av “revenue share” på nivåer som är direkt osunda är också legio men inget som borgar för en bransch som skall frodas.

 

Thanks for rating this! Now tell the world how you feel - .
How does this post make you feel?
  • Excited
  • Fascinated
  • Amused
  • Bored
  • Sad
  • Angry

Categories: Uncategorized Tags:
  1. No comments yet.
  1. No trackbacks yet.