Burka och religionsfrihet

Jag tror att man statistiskt kan belägga att vi fått en glidning högerut. För den som är positiv till borgliga regeringar är det positivt, men en negativ sidoeffekt förefaller vara ett antal högerpopulistiska ytterlighetspartier etableras och växer. Deras direkta inverkan är tämligen överdriven, men däremot talas det lite mindre om deras indirekta verkan. När Jan Björklund (FP) plötsligt kliver fram och talar om burka och niqab förbud så är det exempel på den indirekta verkan som Svergiedemokraterna och den generella trenden i Europa lett till. Det är en skam och Bengt Westerberg, den svenska politiska ledare som mest rakryggat stått upp mot främlingsfientlighet och intolerans, måste vara bitter över vad efterträdaren nu håller på att göra.

Sverige är ett land utan statsreligion. Det betyder att ingen religion skall favoriseras eller för den delen diskrimineras.

Alltså; vi har lagstiftning som gäller för staten Sverige. All religiösa traditioner som strider mot svensk lag är olagliga och dessa sedvänjor får inte utövas i Sverige, men i gengäld är alla traditioner som INTE strider mot svensk lag alltså per definition tillåtna. Det betyder att det är HELT OK bära torshammare eller kors runt halsen, låta bli att äta dagtid under en hel månad, dricka vin och äta bröd i särskilda lokaler, knacka på och försöka locka folk till medlemskap i en kyrka som ger access till en av de 144 000 platserna i himlen eller att bära viss klädedräkt.

Olika delar av kroppen är privata i olika religioner, på samma sätt som viss mat är oren. Så vitt jag förstår är kvinnors hår en viktig komponent inom Islam och skall döljas. I västvärlden är penis, pubeshår och kvinnors bröstvårtor så privata att de måste döljas. Ingetdera är ju mer eller mindre logiskt, eller hur? Att en muslimsk kvinna av vill dölja sitt hår kan inte bedömas annorlunda än att en “svensk” kvinna vill dölja sina bröstvårtor. Ingen skulle se det rimliga i att införa lagstiftning som skulle tvinga “svenska” kvinnor att visa bröstvårtorna vilket är helt jämförbart med ett tvång att visa håret.

Vad Björklund gör är uppenbart; han fiskar i grumliga vatten. Det har inte ett dyft med jämställdhet att göra – det är islamofobi rakt av och det är en skam!

Vinstdrivande företag i offentlig sektor

Lars Ohly uttalade sig idag i TV4 nyheterna om att han vill reglera vinster i offentlig sektor. Detta är så klart primärt en flirt till de offentliganställda som ser att kommersiella aktörer knaprar på marknaden – ett sätt att nå en stor väljarkategori. Han säger något som många vill höra, även om det är nationalekonomisk kontraproduktivt.

Låt oss fundera på detta en stund. Marknadsekonomi bygger på tre saker; konkurrens och valfrihet där vinstintresset är det som driver aktörer att agera på denna marknad.

För mig är det självklart att man får en bättre service när det finns konkurrens. Ju fler som anstränger sig om att leverera något som du vill ha och behöver, desto större chans är det så klart att någon gör det på ett sätt som jag tycker är bra. Jag väljer bort det som fungerar dåligt. Man röstar med fötterna. Lars Ohlys partikompisar i Kina tycker att konkurrens på mobilmarknaden kan etableras genom att man etablerar två statliga mobiloperatörer (China Mobile och China Unicom). Den som tror på riktig konkurrens håller inte med om att det är en optimala lösningen.

Konkurrens förutsätter valfrihet. Det måste finnas alternativ som jag kan välja mellan, annars fungerar inte konkurrensen. Då blir det den typ av sovjetisk demokrati som Lars Ohly är så bekant med; demokrati där man kan rösta på sitt favoritparti men där utbudet är exakt ETT parti att välja mellan. Även detta en klassisk kommunistisk lösning på demokrati.

Men för att vi skall ha konkurrens måste det finnas något som gör att aktörer väljer att driva denna typ av verksamhet och det är här vinstintresset kommer in. Om det inte finns en vinst så finns inget som driver kommersiella aktörer att agera.  Om någon kan leverera en tjänst billigare än någon annan som attraherar kunder/brukare så att den bakomliggande aktören genererar en vinst – vari ligger problemet? Är det vinsten eller att andra för mer pengar levererar tjänster som folk ändå inte vill ha?

Det är klart – Lars Ohly förespråkar ju inte valfrihet så i logikens namn är det ju rimligt att han inte heller förespråkar vinstintresse.

Om man är emot marknadsekonomi och vill argumentera för detta, så om alternativen är konkurrens, valfrihet eller vinst så är det så klart vinsten som är det man kan skjuta in sig på och vinna sympati. Men minns detta; Vinst i sig är inte fel – det är moroten man kämpar mot i marknadsekonomin. Om någon kan ta ut övervinster så beror det bara på en sak – det finns mycket luft i systemet och aktörer man konkurrerar med är ineffektiva.