Day: September 19, 2010

Bidrag till döende personer med cancer…

I Tv4 debatten härom dagen gick dom rödgröna på knock när Mona Sahlin tog upp artikeln med den utförsäkrade cancersjuka kvinnan som inte längre fick A-kassa, utan var hänvisad till socialbidrag. Göran Hägglund slingrade sig och fick egentligen inte fram någon poäng. Maud Olofsson hoppade in och minimerade katastrofen men att Mona Sahlin vann denna del var tveklöst.

Jag tycker egentligen att frågan är relativt enkel, från ett principiellt plan.

Vi måste se till att folk jobbar i möjligaste mån. En åldrande befolkning kommer att ställa krav på en utbyggd äldrevård och den måste bli riktigt kostnadseffektiv för att den närande sidan skall klara att hantera den tärande.

Det betyder att alla måste försöka delta i den närande sidan efter förmåga, och vi måste inrätta samhället efter detta; den som kan jobba skall göra det, den som delvis kan jobba skall jobba enligt förmåga, den som inte kan jobba skall ha som ambition att komma tillbaka till arbete.

Den som inte kan jobba och inte heller kommer att kunna jobba skall förtidspensioneras, men då skall hoppet om att komma tillbaka i arbetsfört skick VERKLIGEN vara ute. Jag tycker också att förtidspensionering skall omprövas löpande. Arbetsförmågan måste prövas för att säkra att inget bidragssystem skall användas av den som kan, men inte vill, fortsätta jobba.

I fallet med den cancersjuka kvinnan med en dödsdom hängande över sig, så har hon ju inga förutsättningar att komma tillbaka. A-kassa är då inte rätt bidragsform, eftersom det är ersättning som syftar till att täcka upp en period under omställning mellan två jobb. Den som får A-kassa måste vara arbetssökande, annars är den ersättningsformen förfelad. A-kassa kan ju inte vara den rimliga ersättningsformen för alla som någon gång någonsin haft ett arbete.

För mig förefaller då förtidspension vara den relevanta ersättningsformen i kvinnans fall. I detta fall fick hon kontantersättning (det som tidigare hette socialbidrag). Det är en bidragsform som är belastad med fördomar. Men förtidspension och kontantersättning är ju i princip samma sak; det är en ersättning från staten till den som inte kan försörja sig själv, ett samhällets skyddsnät.

RUT och ROT

Den rödgröna sidan (Den “oheliga alliansen”) har en ekonomisk politik som emellanåt inte drivs av logik och eftertanke utan fördomar.

Företag köper tjänster av varandra för oskattade pengar och momsen följer med i systemet för att tas ut i den som har relationen med slutkunden. Däremot så köper privatpersoner varor och tjänster med skattade pengar och är alltid den som betalar momsen utan att kunna föra den vidare.

Pengar i fickan

Titta på mitt exempel som utgår från att tjänsteköpare och tjänstesäljare båda har en marginalskatt på 50% – för 784 kronor av köparens bruttolön får säljaren ut en hundring. Alltså; om jag skall uppdra åt någon att städa, hjälpa mig i trädgården eller tapetsera så måste jag betala dom 800 kronor av min bruttolön för att dom skall kunna få tillräckligt med pengar för att gå på bio. (Det är ju dessutom moms på biobesöket så där försvinner ytterligare pengar in i skatt).

RUT och ROT tar bort en del av det orimliga i detta. Genom att jag får dra av min skatt (de första 50%) så ramlar det ut väldigt mycket mer i slutet av ekvationen. RUT och ROT syftar till att privatpersoner skall kunna köpa tjänster på rimliga villkor.

Vilka är då fördelarna?

Man kan dela in dem i två kategorier

1) Fler har råd att köpa tjänster

Varje person med fackkompetens inom sitt område är bättre utförare av uppgifterna inom detta område. Det betyder att den som är snickare både är snabbare, effektivare och dessutom mera kompetens än vilken “Martin Timmell wannabe” som helst. Experten känner till byggnormer och har relevanta kontakter för att kontrollera och komplettera. Så är det även med personer som städar – det är också en fackkompetens som inte skall förringas. Precis som hemmasnickaren så kan hemmastädaren så klart göra det mesta som proffesen kan, men man gör det inte lika bra.

Nationalekonomiskt är det också helt rätt att det folk kan och har utbildning på, är det man skall jobba med. Då får man maximal utväxling av den utbildningsinsats som det investerats i.

Arbetslasten på arbetsplatser ökar för att kraven ökar. Vi skall konkurrera med allt fler på allt fler marknader. Utmattningsdepression var något av en folksjukdom. Det drabbar mycket ofta kvinnor som i det ojämlika Sverige drar det tyngsta lasset hemma. Den som köper RUT avlastar den som drar det tyngsta lasset hemma; om det är kvinnan, minimerar vi risken för utbrändhet, kvinnans konkurrenskraft på arbetsplatsen (med alla självklara jämställdhetsfördelar det har) och dessutom ger en person ett arbetstillfälle – inte osannolikt är det en också kvinna.

2) Svarta jobb flyttar över till vita

Ekvationen enligt ovan visar ju med all önskvärd tydlighet varför vår svarta sektor är så stor. Ett avtal mellan två parter där man slipper skatt, moms och arbetsgivaravgift på den mottagande sidan blir ju självklart extremt fördelaktigt jämfört med det vita alternativet. Säljarens prisnivå mellan de två tjänsteslagen gör att det krävs att säljaren verkligen är rättrådig för att kunna stå emot.

Det finns stora nackdelar med en svart sektor. Ett “pactum turpe” (“avtal som strider mot tro och heder”) gör att det är svårt för båda parter att ställa krav och ställa ut garantier, säljaren är rättslös för att driva in en skuld, får ingen pension, har svårt att teckna försäkringar och har ingen dokumenterad inkomst, vilket i sin tur kan få konsekvenser för möjligheten att få bostadslån och liknande.  En svart sektor gör alltså att säljaren för den kortsiktiga vinningen accepterar att bli ett arbetsmarknadens B-lag.

Vilka är då nackdelarna?

Uppenbarligen finns det en stor nackdel – staten får in mindre skatt, men det är att bortse från hela bilden. Om fler arbetar i vit sektor så får man in skatt från säljarsidan. Rimligen har säljarsidan lägre marginalskatt är köparsidan men den faktiska skatteförlusten på köparsidan kompenseras till stor del av skattevinster på säljarsidan.

Det är i denna kontext obegripligt att den rödgröna sidan är negativa till RUT. Det enda motargumentet är en moralisering över att städning i någon annans hem är belastat med fördomar. Det är otridsenligt och korkat med denna typ av fördomar.