Twitter på börsnoterade företag …

Nu omger jag mig av evangelister för sociala medier som ständigt pekar på vikten av att vara aktiv på sociala nätverk för dom som inte är det, och som klagar på bristen på strategi och målsätttning för dom som faktiskt tagit steget. Det är onekligen en tacksam position att kunna klaga på allt lite snett uppifrån.

Det finns skäl att trots allt hålla med; om du inte vet vad du vill och vad det skall vara bra för är det ett oerhört bra skäl att låta bli!

Som de flesta vet så finns särskilda regler för börsnoterade bolag. I teorin skall alla aktieägare och potentiella aktieägare få tillgång till samma information samtidigt för att ingen skall få en fördel av kunskap om ett företags kurspåverkande information. Insiders har naturligt tillgång till denna information och får inte agera på den innan marknaden i stort fått chansen, och alla utanför skall få den samtidigt. Genom detta så hamnar man i en väldigt snäv nytta av Twitter i investor relations avseenden. Man kan så klart twittra att företaget släppt en rapport eller något annat som resulterat i en press release, men då bara som en notifiering av att information finns tillgänglig – det är olämpligt att släppa själva informationen på detta sätt. Det är dessutom kvalificerat olämpligt att släppa unik information via twitter. Det är så vitt jag vet inte prövat, men jag har väldigt svårt att se att man skulle leva upp till transparenskrav genom att tvinga intressenter att följa företaget på twitter.

Så vad skall man då ha det till? Jag kan mycket väl tänka mig att man har det i all form av kundinformation och kundinteraktion. Teknikleverantörer kan meddela tekniska problem (“nätet nere i region X från och 17.30 idag”, “störningar på kanal 5 via Nackamasten”, “Problem med bandbredden på grund av avgrävd atlantkabel”). Det rikigt vågade är att ta emot kundsynpunkter på detta sätt – exponerar sig mot insyn för alla followers ser ju klagomål från alla de följer. Företag har en tendens att skyla sina brister. Är det lönsamt att vara ärlig eller inte? Jag har inget svar på den frågan, men den är relevant …

Att bygga en community kring sin produkter är av godo. man gör att varumärken får en laddning som är större än produkten i sig. Apple kan uppenbarligen göra detta utan Facebookgrupper och twitterkonton, men det är väl ett exempel på där varumärket är så överladdat med värde att företaget kan sälja i princip vad som helst och det mottas positivt, och där deras “followers” inte bara accepterar bristerna utan rättfärdigar dem inför andra. jag har hört ett flertal iPhone användare intyga att de aldrig använder MMS i alla fall och att den funktionen därför är överflödig. Det är irriterande, men samtidigt går det ju inte att låta blir att vara imponerad. Hur gör dom?

Ny mobil

Min Nokia E90 börjar bli rejält nedgången. Den har varit en trogen följeslagare under dryga två år och “gått tungt”. Jag skriver kanske 25% av mina mail via mobilen så att köra T9 är inte att tänka på. Det betyder att de blir kortare och därmed mera kryptiska – inbjuder till feltolkningar (vilket kan hända även med längre men risken är IMHO mindre).

Kandidaterna;

Nokia N900 – En läcker mobil som bygger på Maemo. Jag irriteras av att man fragmenterar Linux för mobiler mellan Android och andra lösningar. Det hade varit ohyggligt mycket bättre om Nokia levererat in Qt köpet i Androidlägret för att skapa en solid lösning för framtiden som bygger på gratis mjukvara. Mobilen förefaller MYCKET lovande. Touchscreen, widgets, multipla startskärmar, multitasking och mycket annat. I valet av Maemo, vad tror vi om tredjepartsmjukvara? Kommer Spotify för Maemo? En vettig Twitterklient som “Tweets60”? Porterar Google sin Gmail klient? Detta är nyckelfrågor för mig. Val av ett apart OS betyder risk för att man köper sig expressfart in i en återvändsgränd, men mobilen i övrigt är mycket lockande!

Länk

Blackberry – Typ Bold. Fantastisk mailmaskin. Dock när jag testade den första 3G varianten (Ja det är ett krav!) så sög den blåval när det gällde telefonidelen. Ljudet var kass. jag gillar inte heller inlåsningen till RIM, kameran är risig. Den är nog bara att räkna bort vid närmare eftertanke.

Länk

SEM Saito – En imponerande mobil, dock utan tangentbord. OSK (on Screen Keyboard) kan ju kanske funka som substitut. Fantastisk kamera, gör den dock lite fet på mitten, men det kan det ju vara värt.Det finns ju ett visst värde i att handla svenskt (jag är ju från Lund och vill ju att EMP/ST och SEM skall gå bra!). Argument emot är att alla tillbehör jag jag har idag (laddare och så vidare) är Nokia

Länk

Nokia N97 – Den logiska ersättaren till min E90. Finns ju också i en minivariant, men då utan styrplattan. Känns som att om man skall byta till N97 så är det inte riktigt att byta. Bara som att köpa en ny årsmodell av samma bil om ni förstår liknelsen.

Länk

iPhone 3GS – OK, det går inte att undvika. jag är ohyggligt skeptisk till sektbildningen kring Apple. Det känns Knutby lång väg. Folk som köper iphone har inte köpt en produkt – de har underkastat sig en lära, och som djupt övertygad mot all sektism kommer jag att aktivt tycka illa om ihpone … till jag köper en själv 😉 men jag erkänner; det är en gedigen mobil. Snygg, funktionsrik och med de senare mjukvaruuppdateringarna har ju de flesta funktionella argumenten emot den fallit ifrån. Avsaknaden av MMS var ju en hyggligt signifikant brist i mina ögon t.ex.  Det som återstår av fundamental kritik är att man väljer AppStore helt och fullt. Ett mobiltillverkaren kontrollerar det utbud som jag kan få tillgång till, baserat på deras moraliska värderingar och där man också tagit hänsyn till att ingen app får stöta sig med mobiloperatörerna som säljer mobilen. Andra kan se kontroll som något bra – ordning och reda. Jag ser det som en frihetsinskräkning. Jag vill välja själv vad jag installerar utan censur från någon, jag vill kunna handla fritt och jag tycker det är förkastligt att jag skall behöva jailbreaka telefonen för att göra det möjligt. En icke jailbreakad iPhone är inget alternativ för mig – det är politiskt omöjligt! Nokia erbjuder Ovi store – men tvingar mig inte till det. Vem som helst kan starta en konkurrent när som helst. DET gillar och respekterar jag!

En Android mobil, t.ex. HTC Tatoo. Ok, Android är det OS som jag som politisk statement tycker bäst om. har aldrig testat det men det är drag på mjukvarusidan och det är riktigt lovande. Skulle vara roligt om Jocke jardenberg testade Tatoo också och adderade den i dina jämförelser (Se länk). Android 2.0 har aviserats, och Verizon förefaller ha en lur på gång och SEM Experia X3 kan också ha Android 2.0 (i November).

Måste nog ändå säga att N900 ligger OERHÖRT bra till. Min bindningstid går ut i Mars vilket betyder att jag kan skaffa ny mobil kring årsskiftet. Får väl hoppas att 3 hade den i sortimentet tills dess… 🙂

Kroppen och självläkelse!

Kroppen är fantastisk! Vi är “alla” utrustade med en kropp som klarar att läka sår, stå emot angrepp från bakterier, virus och annat oknytt, återbilda vävnad och mycket annat helt magiskt!

Självklart är det så att den inte klarar allt; rena mekaniska skador måste åtgärdas (grovjobbet alltså, lägga tillbaka brutna ben i läge. Finliret fixar kroppen sedan själv), organ kan pajja ihop och måste bytas ut, brännskador kan också kräva transplantation och annat där kroppens egna funktioner inte räcker till. Jag vill inte ta ifrån sjukvården och läkemedelsindustrin att detta är ett oerhört stort område där de går en fantastisk nytta.

Det jag är mera skeptisk till:

Hönsiga föräldrar som kräver penicillin till sina snoriga barn (något som går över på några dagar om man inte gör något). Detta i kombination med flata läkare som inte orkar ta konflikten gör att vi fått en kraftig utveckling av resistenta bakterier. Penicilling behövs för sjukdomar som ger besående men eller som riskerar vara dödliga; inte sådant som löser sig självt! Lunginflammation är ett bra exempel där pencillin bör användas! Om jag får spilla lite med salt i samma sår så är en stor faktor här att folk skaffar barn så sent; då har de skaffat sig pondusen att pusha runt läkaren men curlinginfluenserna att familjens lilla pris/prinsessa absolut inte får vara snorig gör att man använder den pondusen på ett sätt som faktiskt är dåligt för samhället som kollektiv. En rent egoistisk handling som biter sig själv i rumpan den dag samma lilla prins/prinsessan ligger på sjukhus drabbad av multiresistenta bakterier utan hjälp att tillgå eftersom allt blivit verkningslöst.

Se detta som internationella konflikter; självläkning är diplomati, medicinering är krigföring! Krig är ibland berättigat och den enda framkomliga vägen men det skall verkligen vara motiverat!

Folk som egenmedicinerar med smärtstillande för att plocka bort symtomet huvudvärk som i sin tur beror på något de inte vill ta tag i. Det drabbar ingen utomstående, men gör något åt problemet – inte symtomen! Vill understryka att smärtstillande mediciner har en oerhört stor nytta i vissa fall; den som av muskulära problem har ont i t.ex. ryggen gör bäst i att röra sig så mycket det går för att hålla cirkulationen igång. Om man på grund av smärta istället slutar röra sig eller kompenserar med att börja gå snett för att inte tära på det som gör ont, riskerar få ännu större besvär. Där gör smärtstillande underverk, men bara i kombination med att man möjliggör att man fortsätter röra sig! Kombinera gärna med professionell massage för att knåda slaggen ur musklerna!

Folk som knarkar nässpray. Det är en fantastisk uppfinning som under en akut fas av förkylning kan hålla systemet öppet och därmed gör att man undviker bihåleinflammation och liknande komplikationer, men efter den akuta fasen skall man absolut inte hålla på att fortsätta “puffa”. Drabbar ju inte heller någon utomstående, men snorproduktion är naturligt. Snor är restprodukten av att damm och partiklar fastnar i slemmet som du sedan kan snyta ut. Den som med spray blåser ut allt snor riskerar ju tappa effekten av snor så att dammet går hela vägen ner i lungorna istället för att fastna på vägen som det var tänkt. Gissa själv om det är bra för dig!

Folk som knarkar cerat. Det tarvar en längre förklaring.

Kroppen är som människan av naturen lat. Den försöker anpassa allt till normala nivåer. Men om man hela tiden tillför extern hjälp mot återfuktning av sina läppar så behöver kroppen ju inte göra detta själv. Ju med man använder ceratet desto sämre blir kroppen själv på att göra detta, och därigenom har man omöjliggjort för sig att sluta med ceratet. All typ av medicinering skall sättas in under en akutfas för att mildra effekterna av ett akut tillstånd. Ceratknarkarna har sänkt kroppens egen förmåga så att de måste tillföra cerat för att hamna på normalnivån av läppfuktning. Jag använder själv något som heter PL3 och då veckan då vi åker skidor eller jag av annan anledning får läppsprickor på grund av extrema omständigheter.  Den sätter man in någon dag och sedan slutar man. Den som alltid har de genomusla produkterna Labello och Lypsyl i fickan bör ta sig en funderare. Om du frågar mig är du ceratknarkare som blivit blåst av ceratindustrin.

Cykelfest

Konceptet cykelfest är helt bisarrt. Man äter förrätt med två par, huvudrätt med två andra och efterrätt med ytterligare två. Mellan ställena tar man sin med cykel.

Det finns massor med referenser och även färdiga kit att ladda ner på nätet, för den som vill veta mer om detaljerna. Här i Spånga har det körts två gånger. Vi har tacksamt deltagit båda gångerna, även om det kostade på lite extra denna gång när jag fick tacka nej till återträff med grundskoleklassen (som jag inte träffat sedan vi gick ut för 25 år sedan så jag var riktigt nyfiken och ville verkligen åka på det!).

Det ser onekligen fantastiskt ut när ett hundratal personer är ute på cyklar i området, utklädda enligt temat. Förra året var det brett; 70/80 tal. Allt från hippies till Gordon Gecko, från Jackson 5 (med mikrofonfrisyrer) till Howard Jones. Ni som i år letat pomada, Elvisperuker och försökt hyra Grease hos den lokala videonasaren har sett effekterna av att den gamla kalkonen med Olivia Newton-John och John Travolta var årets tema.

Förra året hade vi förrätt; det är den verkliga vinstlotten. Man förbereder sig och maten samtidigt som vilken annan gång man väntar folk. I år var det huvudrätt, vilket är nitlotten. Mest jobb, och det mesta måste man vara klar med innan man åker på förrätt för trots att man måste smita tidigare från förrätten är det ju ändå kort om tid att göra något annat än slutfinnishen. Vi ser fram emot att få ett efterrättspass nästa år 🙂

Som förra året avslutades det på Spånga Folkan. Bar (bättre än förra året), disco (lika bra som förra året) och rackarröj fram till småtimmarna. Erkänner villigt att jag var iklädd en tung betongkeps på morgonen. Ser fram emot nästa år – vi kommer!

Greenpeace slänger stenblock …

Greenpeace skall alltid göra allting spektakulärt, men det har ju ofta en poäng.

Nu slänger man ut stenblock i en zon där fiske är förbjudet. Man har tillstånd och aktionen övervakas av myndigheter. Fiskarna är förbannade.

Då kan man fråga sig varför dom är förbannade. För att det påverkar bottenmiljön? Nix. För att om fredningen av området upphävs är det ju omöjligt att forsla bort stenarna. Nix. Istället; man är rädd om redskapen. Men bara om man fiskar på förbjudet område finns denna risk, så bara den som vet att han vill fuska har anledning till oro och då är det oroväckande att så många tycks opponera sig!

Kontroversiellt …

Det finns åsikter som bara inte går att diskutera på ett seriöst sätt och främst av dem är allt som rör förhållande till det som grovt kallas “utlänningar”. Det finns inget diskussionsområde som är så infekterat där allt blir polariserat – det finns bara extremer.

För det första; kan vi inte försöka skilja på invandrare och flyktingar?

Invandrare är personer som lämnar ett land med ambition att bli permanentboende i Sverige, och vinna medborgarskap. Det är för mig helt obegripligt att man därmed inte kan ställa krav på att dessa personer lär sig kommunicera på landets officiella språk. Den som vill få medborgarskap måste också acceptera de skyldigheter som bör finnas, som att man röstar efter att tagit del av vad partierna framfört och utifrån sina förutsättningar tagit del av samhällsdebatten. Alla födda svenskar gör det inte, men alla som får barn är inte lämpliga som föräldrar men det hindrar oss inte att ställa krav på adoptivföräldrar, för att ta ett närliggande exempel.

Flyktingar är personer som på grund av händelser och förhållanden i hemlandet behöver en fristad. Den som har synpunkter på restriktivitet i detta område är omoraliskt hjärtlös. Världen har ett kollektivt ansvar att hjälpa sina medmänniskor och att ställa krav på den som hals över huvud flytt för sin trygghet och överlevnad får vi inte neka. Vi kan dela bördorna lika mellan länder, men aldrig säga nej. Det är dock i denna kategori där de verkligt kniviga frågeställningarna finns.

  • Det finns en kategori som egentligen är invandrare men som hävdar flyktingsskäl. Det är att missbruka en gästfrihet genom att att stjäla och beskära möjligheter från redan utsatta. Man kan så klart förstå den som tar till alla medel för att nå målet att komma in i Sverige, men det är oförlåtligt.
  • Det förhållande som håller flyktingarna hemifrån kan pågå åratal och då “riskerar” personen rota sig och när förhållandena i hemlandet förbättras är man inte intresserad av att återvända.Flyktingen hamnar då i en gråzon mellan status som flykting och invandrare.

För det andra; när skall vi lära oss skillnad på judar som anhängare till en religion och staten Israel?

En antisemit ser ner på judar i egenskap av dem som judar. Det är helt förkastligt.

Världen – speciellt vi Européer – har en kollektiv skuld i relation till judarna på grund av det som hände under andra världskriget. Dock på samma sätt som vi har i relation till romer, homosexuella och andra som föll offer för samma terror. De senare grupperna har varit sämre på att “marknadsföra sig” och man tänker väl till mans inte på samma sätt att de drabbades av nazistväldet.

Jag har flera judiska vänner i flera olika länder – inklusive Israel. Det är personer jag tycker mycket om och umgås med. En av de närmaste besökte med hela sin familj oss förra sommaren. Jag har absolut inget emot judendom som religion eller judar som utövare, vilket skulle illustreras. Däremot så är det inte så att staten Israel har rätt att terrorisera andra etniska folkgrupper. Det är inte så att staten Israel kan använda någon form av moraliskt överskott från 40talet för att förtrycka andra. Det är för mig inte antisemitism, och det är inte heller så att det är trovärdigt att beskylla alla som har synpunkter på politik i staten Israel för antisemitism.

Alltså; att staten Israel har monumentalt motbjudande politiker som Lieberman i ledande ställning är lika genant som Dansk Folkeparti (Danmarks rasistiska socialdemokrater) är för Danmark. Tycker man illa om rasister måste man få lov att tycka illa om rasister som är israeler, även om de också är troende judar. Den har faktiskt inget med antisemitism att göra! Man måste få tycka illa om att Israel som stat förgriper sig på palestinier, även om soldaten som exekverar orderna är jude. Det har inte heller ett uns med antisemitism att göra.

Piratpartiet efter nästa val?

PP har en mandatperiod på sig att göra skillnad. Om man kan föra upp frågorna på den politiska agendan, strypt batongpolitiker som Johan Persson (FP) och Thomas Bodström (S) från att diktera innehållet i de två blockens åsikter i integritetsfrågorna. Kan man inte förvalta detta så misslyckades man helt, men partiet finns inte kvar efter nästa EU val.

Robinson och gruppdynamik

OK, jag erkänner! Jag gillade Robinson från avsnitt 1 år 1 och var starkt kritisk till speciellt Penn-klubbens kritik då. Det är en oerhört spännande inblick i hur grupper fungerar under press och faktiskt mycket lärorikt, även om TV produktionerna naturligtvis vässar allt.

Intressant denna gång var för mig Nina och Kristian; båda spelade paktspel. Kristian gick in som Kristian och spelade spelet som sig själv. När hela Sverige sedan lärde känna Kristian som en genuin skitstövel – förmodligen samtidigt som han själv gjorde det – så opponerade han sig och fick faktiskt plats i media för att värda detta – men inget av det han sa förändrade något. Killen är monumentalt motbjudande. Nina spelade spelet som ett rollspel. Dominerade inte tävlingar med var så smidig att hon hängde med hela vägen tills bara tävlingsresultat man mot man räknades och då höll hon inte längre. Tycker därför att kritiken om att hon inte höll ord missar poängen med Robinson som en tävling.

Det pinsamma blir årets vinnare; den klart svagaste och minst värdiga vinnaren något år (med reservation för att jag inte sett det när det gick på TV3). Genom att vara menlös, sällan en belastning men aldrig någon tillgång och definitivt alltid bara utfyllnad så gled hon igenom hela vägen. Vill här absolut rekommendera en av mina favoritböcker – Ben Eltons “Nattgästen”, som illustrerar hur beige vinner och det är tråkigt!

Ett förslag till kommande år är att varje gång låta örådet rösta ut två deltagare. Dessa får sedan tävla om att vara kvar (som Erik Billing och Jarmo gjorde i år). På så vis kan den värdige vinnaren alltid rädda sig kvar och den som hänger löst har då valet att rösta på den som man bör kunna slå i en duell eller den som är ett stort hot. Skulle faktiskt skapa en extra dimension åt dramaturgin!