Skype + Microsoft = SANT

Skype driver på utvecklingen; förr var telefoni tjänsten och man byggde en infrastruktur för att leverera den. Sedan kom IP vågen där det gjordes ett antal mer eller mindre tafatta försök att migrera taltelefoni som en tjänst ovanpå IP. Fragmentering och bristande bandbredd strulade , i kombination med att operatörerna knappast såg denna migrering som något gott. Det suger ut en stor del av intäkterna och allt som bli över är ökade kostnader för bandbredd inom ramen för det flatrate data som man typiskt säljer.

Så om Operatörer och Skype är som repellerade magneter, och man däremellan ser Microsoft och Nokia för att hålla ihop kedjan. Vad drar man för slutsats av detta?  Någon som kan tänka något begåvat på hur kedjan Skype <-> Microsoft <-> Nokia <-> Operatörer skall funka?

 

Moral, tradition, religion och Darwin

En av mina grundläggande övertygelser är att Darwin hade rätt; “Survival of the fittest”. Det är en teori som legat till grund för ett antal filosofiska avarter, men det vi definierar som mänskligt är att ha kraft nog att inte acceptera utslagning av den som inte visat sig vara “fittest”. Min övertygelse bygger på en “humanistisk Darwinism”.

Jag skulle dock här vilja göra några passningar till moral, tradition och religion.

Hur uppstår moral och hur kan moral vara olika mellan olika delar av världen? För att börja direkt med pudelns kärna; i inuitiska samhällen var det sed att en manlig gäst bjöds att dela natten med värdinnan. När Amundsen under sin “upptäckt” av Nordvästpassagen blev erbjuden att spendera natten med en inuitfru tackade han nej. Inom Islam är det tillåtet med fyra hustrur. Båda sederna helt otänkbara i Skandinavien.

Man kan filosofera länge kring detta men min slutsats är Darwin. I de kontexter där seden uppstod var det rationellt och bidrog till den långsiktiga överlevnaden.

I ett område där det utkämpas krig, män är de stridande och man inte dödar så stora delar av civilbefolkningen, så får man ett överskott på kvinnor. Då är det rationellt att de män som finns kvar säkrar befolkningen genom att få barn med flera kvinnor.

I ett område där kontakterna med omvärlden är begränsad är inavel ett verkligt hot. DNA utifrån är en högt rationell strategi för att eliminera inavelsrisken, så en inuitstam med seden att bjuda in sperma från en gäst till sin egen genpool har större chanser att överleva.

I ett område med mindre risk för inaveln är sexuellt överförbara sjukdomar en avsevärt större risk. Här är strikt tvåsamhet lösningen. Äktenskap och syndförklaring av utomäktenskapliga förbindelser är en rationell överlednadsstrategi.

I varma länder blir fläsk och mjölk dåligt långt före nötkött. Det är därför helt rationellt att undvika de födoämnen som riskerar utlösa sjukdomar.

Den lilla judiska kalotten är också rationell. Alla som sätt en fullvuxen man och hur behåringen tunnas ut på skalpen och som upplevt solsken i medelhavsregionen, förstår att det inte är så dumt med ett skydd för den kala delen.

Men vad har hänt sedan? Jo det som var rationellt har absorberats av etik och religion. Det finns inga sakliga skäl för tvåsamhet som medel mot veneriska sjukdomar, när man kan använda preventivmedel. Det finns inga rationella skäl att undvika viss typ av kött eller mjölk när man har kylskåp, det finns inga sakliga själ för polygami om man har en befolkning som är balanserad.

Man kan tycka och vilja en massa saker men man bör definitivt distansera sig från tvång som bygger på rationella skäl som blivit ett med religionen där det rationella skälet förfallit!

Apple, positionering och produktutveckling …

Den som var observant när man läste Apples Q&A kring positionering (tack @ehn ) såg något annat som var HELT unikt:

8. What other location data is Apple collecting from the iPhone besides crowd-sourced Wi-Fi hotspot and cell tower data?

Apple is now collecting anonymous traffic data to build a crowd-sourced traffic database with the goal of providing iPhone users an improved traffic service in the next couple of years.

Så vitt känt har Apple ALDRIG tidigare publikt exponerat en del av sin produktroadmap, men här berättar man att man skall tillverka en crowdsourcad trafiktjänst inom några år.

Apple och positionering

Apple är VERKLIGEN pressade! Jag har aldrig hört Apple använda ordet bug
i en kontext med sina produkter. Dessutom refereras det här till TVÅ
olika buggar vilket måste vara unikt. (Se här)

När jag förra sommaren hade kontakt med Apple eftersom deras lurar
knasade ur sig i relation till GSM nät. När man besökt ett 2G nät men
hade ett USIM så stod besöksnätets namn kvar i displayen och det gick
inte att bli av med det. Jag fick då det  bisarraste svar jag fått, vilket
i sammandrag kan sammanfattas:

“Vi känner till fenomenet. Vi kan inte bekräfta att det är en bug, vi
kan inte bekräfta att den kommer att rättas i nästa version av OS:et,
vi kan inte bekräfta att det kommer att hete iOS4och vi kan inte
heller  bekräfta att det kommer om några dagar. Vi har heller aldrig haft denna konversation.”

Hur kan man gilla ett sådant företag?

Apple och dess app-monopol

Till min stora glädje ser jag att den danska EU parlamentarikern Bendt Bendtsen från Det Konservative Folkeparti på EU nivå nu vill driva frågan att Jailbreak skall vara tillåtet

Jailbreak är sannolikt ett brott mot Apples användarvillkor, och för att lyckas måste man undersöka och “reverse engineera” delar av systemet, hitta en svaghet och hitta ett sätt att exekvera kod som använder sig av denna svaghet. För att göra jailbreak tillåtet måste Apple förbjudas att använda begränsande avtalsvillkor men man måste också göra reverse engineering explicit tillåtet. Att bara tillåta implementation av jailbreak blir delvis poänglöst om Apple fortfarande kan juridiskt angripa den som utvecklar själva jailbreak mekanismen.

Personligen ser jag inte värdet i av att jailbreak per se skulle vara tillåtet, utan poängen är att man vill uppnå det som uppnås genom jailbreak, nämligen att du kan installera program som inte tillhandahålls via Apple. Det vill man eftersom

a) man inte vill vara beroende av att Apple accepterat ett visst program och

b) man vill det för att man vill att det skall finnas distributionskonkurrens, och därmed också priskonkurrens.

Alltså;

Det hade varit bättre om Bendt Bendtsen hade inriktat sig på att se till att Apple inte tilläts ha ett distributionsmonopol för Apps, så hade han adresserat den juridiska knäckfrågan istället för en följdsjukdom till själva grundproblemet.

Positionering …

Mobiltelefonleverantörerna har ju nyligen påkommits med att båda lagra positioneringsinformation, vilket är en stor sak i stora delar av världen.

Precis på samma sätt som Konkurrensverket inte tog tag i frågan om Apples missbruk av dominerande ställning vad avser att man tekniskt och juridiskt blockerar konkurrerande Appstores, så tar nu Datainspektionen inte tag i denna.

Mera om Apple och Konkurrensverket

I December skickade jag in min anmälan mot Apple för missbruk av dominerande ställning. handläggaren (Peter Delen, 08-700 16 34) meddelade att man själva avgjorde vad som skulle tas upp och att detta inte skulle behandlas.

Konkurrensverket uttalar sig inte om rättsliga sakförhållanden i ett enskilt ärende där frågan inte närmare har utretts av oss. Däremot i förekommande fall ge viss generell vägledning. Det är Konkurrensverketsom i varje enskilt fall bedömer om den fråga som anmäls ska granskas vidare.

Mot bakgrund av dina synpunkter vill jag framhålla följande. Såvitt jag förstår finns det inte något uttryckligt hinder för ett företag att välja som strategi att vertikalt integrera sig. På vissa områden såsom ”smarta telefoner” har företagen uppenbarligen valt olika affärsstrategier. En annan viktig omständighet från konkurrenssynpunkt är om det förekommer utestängning av de företag som tillverkar applikationer (”apps”), dvs. att de skulle förvägras att leverera sina lösningar till ett eller flera företag. Några sådana uppgifter har vi inte tillgång till. Mot denna bakgrund saknas tillräcklig grund för oss att närmare utreda de omständigheter som du framfört.

Mitt svar blev detta:

Jag tolkar svaret som att KKV ställer krav på att det finns exempel på att någon nekats tillgång.

Normalt kan det säkert anses uppfyllt genom att anmälan görs av en part som är berörd, vilket inte gäller mitt fall där jag pekar på en principiell brist på konkurrens i strukturen utan att själv vara en drabbad part.

Är KKVs bedömning att den drabbade appen i så fall måste ha en anknytning till Sverige (=KKVs jurisdiktion)?

Noterade nyligen förresten en Gartner rapport som uppskattar marknadsvärdet på App marknaden (totalt) till 15 miljarder USD för 2011.

Nedan är fall för Apple av olika skäl vägrat Appar tillgång till App store:

Först – Adobe får inte leverera Flash till IOS bestyckade enheter. Vidare;

1) Apple vägrar en tidnings app nät denna handlar om Android:

http://www.mobil.se/nyheter/android-tidning-stoppad-i-app-store-1.378906.html

2) Apple vägrar Spotify (detta har löst sig):

http://www.mkse.com/2009/08/16/apple-godkanner-inte-spotify-iphone-app/

3) Apple vägrar Danska Ektrabladets App baserat på nakenhet

http://www.blf.se/sv/nyheter/oevriga-nyheter/523-apple-i-brak-om-extrabladets-laettklaedda-damer-tidningen-qbara-naboens-smukke-datterq.html

En delmängd – som sannolikt inte faller inom KKV:s jurisdiktion är yttrandefrihetsdimensionen:

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/apples-makt-begransad_5903303.svd
http://lasseedfast.wordpress.com/2010/12/29/debatt-om-censurerande-ipad-avtal-svar-att-fora/

4) prylportalen.se har exempel på sju apps som förbjudits:

http://www.prylportalen.se/nyheter/fran-tuttar-till-torrents-7-forbjudna-iphone-program-1.99788.html

5) kristen app (namnet återges inte, men journalisten bör kunna lämna detaljer)

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=237368

6) Google latitude (sedermera löst)

http://juabjab.blogspot.com/2009/09/apple-forbjod-var-app.html
http://news.cnet.com/8301-30685_3-20025433-264.html

7) Google talk (en intressant artikel generellt i ämnet)

http://news.cnet.com/8301-13579_3-10315328-37.html

8) Wikileaks app var godkänd med detta återkallades

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20026271-37.html

9) manhattan Declaration.org – anti-gay app

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20024274-37.html

10) Ett program som emulerar den gamla datorn Commodore 64

http://www.forevergeek.com/2009/06/c64_emulator_for_iphonerefused_by_appstore/

11) Mera bakgrund

http://news.cnet.com/8301-27076_3-20015987-248.html

Jag hoppas dessa tio exempel tydligt visar att det finns massor av exempel på Apps som refuserats. Som jag också var tydlig med i min initiala inlaga så är dom därmed juridiskt och tekniskt förhindrade att göra sitt alster tillgängligt eftersom Apples produkter är låsta för alla försök att installera mjukvara som inte auktoriserats.

Mitt mail blev registrerat, men det föranledde inget ärende och därmed inte heller något diarienummer enligt detta svar:

Tack för dina kompletterande synpunkter. För din information vill jag klarlägga att vi i varje enskilt fall självständigt avgör om den fråga som anmäls till oss ska granskas närmare eller inte. Till stöd för våra prioriteringar finns en generell policy som bland annat utgår i från en bedömning av hur allvarligt det påstådda problemet eller företeelsen är. I ditt fall gör vi bedömningen att det saknas tillräckliga skäl för att initiera en utredning från vår sida. Därmed finns heller inget motiv för oss att diarieföra din e-post (jfr din fråga om referensnummer). De e-postar som kommer in till Konkurrensverket blir dock allmänna handlingar och hålls därför ordnade av oss.

 

Sexköp utomlands

Vänsterpartisten Lena Olsson vill kriminalisera sexköp utomlands eftersom kvinnor i alla länder är lika skyddsvärda, för att sammanfalla hennes inlägg. Hennes lösning är dock generande oinitierad plakatpolitik.

Först

Lagstiftning måste vara könsneutral. Män i Gambia och kvinnor i Thailand är lika skyddsvärda. Vi är överens om att en förkrossande majoritet av sexköpen sker av män, men om man har en politisk ambition så måste det vara att komma åt sexköp – inte mäns sexköp.

Sedan

Lagstiftning är kopplad till en jurisdiktion, alltså räckvidden för en viss lagstiftare. Svensk jurisdiktion omfattar staten Sverige och alla som är här. I domstolar tar vi upp handlingar som strider mot svensk lag. Notera att det skiljer sig mot Lena Olssons uppfattning att den gäller för svenska medborgare.

Låt oss ta lite exempel på det:

  • Att dricka alkohol är en del av svensk kultur. Den som i Sverige dricker en ansenlig mängd alkohol döms inte för det oavsett om man är svensk eller från Iran, även om alkohol är förkastligt i muslimska länder.
  • Att leva i ett samkönat äktenskap är saknktionerat i svensk lag. Vi är könsneutrala i vår syn på vilka parter som kan ingå i ett äktenskap. Vi ger homosexuella muslimer uppehållstillstånd eftersom dom riskerar förföljelse och straff i sina hemländer.
  • Vi dömer folk för barnmisshandel i Sverige oavsett deras etniska bakgrund, trots att aga är tillåtet i många länder.

Om Lena Olsson kan fälla ner sitt populistiska plakat och se på hur världen fungerar så skulle hon förhoppningsvis komma fram till att det är rimligt att svenska lagar gäller i Sverige och utländska lagar gäller i utlandet. Man tar sedan dit man kommer. Sedan får vi internationellt verka för att länder har en rimlig lagstiftning och rättsvårdande myndigheter som upprätthåller den.  Svenska lagar gäller i Sverige för alla som är här. Svenska lagar gäller inte svenska medborgare oavsett var dom befinner sig!

Vem BEHÖVER en pad/slate?

Paddor som koncept är ju tämligen disruptive, men hur mappar dom mot behov?
En stationär dator är lätt att förstå. CPU kraft på given plats.
En telefon är lätt att förstå. Röstkommunikation till och från en viss plats.
En spelkonsoll är lätt att förstå. Underhållning på en viss plats.
Lägg på mobilitetsbehovet;
En bärbara dator är en kompromiss mellan en stationär dator och ett mobilitetsbehov.
En mobiltelefon är en kompromiss mellan en telefon och ett mobilitetsbehov
En handhållen spelkonsoll är en kompromiss mellan en konsoll och ett mobilitetsbehov
En smartphone är en kompromiss mellan en mobiltelefon och en laptop.
Men vad är paddan? En laptop med usla inmatningsmöjligheter? Du kan styra men inte skapa. Den är hel asymmetrisk i sin relation med användaren; kan leverera ut, men inte ta emot särskilt mycket styrinformation in. Visst, accelerometrar och pekskärm men inget tangentbord.
För dyra för att ersätta handhållna konsoller, för dålig interaktion för att ersätta laptops, för stora för att ersätta mobiltelefoner och smartphones.
Jag köper att den har en nisch i form av eboksläsare och något säljare kan jobba med för att interaktivt visa kund, men annars är jag faktiskt fortfarande tveksam till volymbehovet långsiktigt. Köpbesluten bland dagens early adopters grundar sig mer på “vill ha” än “behöver” och det tror jag inte håller i längden. När man bottnat försäljningspotentialen hos alla som köper allt Apple släpper bara för att man vill ha alla Appleprylar, och alla Androidkonkurrenter köpt för att visa att det finns alternativ till Apple, är detta då en hårdvarunisch som kommer att finnas kvar eller blir det som Netbooken en liten kategori som ganska snabbt marginaliseras?
Om du tycker att det finns ett relevant behov – hur ser det då ut? Hur mappar det mot formfaktor och storlek? Mobiler ligger idag i många fall kring 4″ – var är mervärdet på 7″ eller 10″? En HTC Flyer på 10″ där man också får med en penna att skriva med skulle få mig att fundera. Då ersätter den ju blocket att ha med på mötet. Men jag är ändå tveksam till om pris prestanda verkligen är rimlig och grundar sig i ett behov där jag kan rättfärdiga kostnaden..