Archive

Archive for the ‘juridik’ Category

Bostadsrätter och juridiska personer

July 2nd, 2015 No comments

Den korta varianten: Jag vill ändra definitionen av oäkta bostadsrättsförening så att en förening inte riskerar bli oäkta för upplåtelse till en juridisk person, om upplåtelsen avser vanligt bostadsyta på samma villkor som alla andra boende.

Den långa versionen; Som enmansföretagande konsult så sitter jag på ett uppdrag på annan ort. Jag pendlar dit och boendet har jag ordnat genom andrahandshyra av en lägenhet av en person som på prov blir sambo. Då tillåts man ha sin lägenhet kvar som reträttväg under först sex månader, men i en förlängning ytterligare sex månader. Jag har nu kommit överens med uppdragsgivaren om en förlängning men bostadsfrågan är på inget sätt löst. Jag vill ju att min arbetsgivare (alltså mitt AB) skall köpa en lägenhet och därmed ta risk för värdeförändring och att jag som anställd bara skall disponera boendet.

Skatteverkets säger så här

Jag har full förståelse för att Skatteverket anser att det kan finnas utrymme för beskattning av förmån i vissa fall. Uthyrning till en näringsidkare i en kommersiell lokal i entréplan så att föreningen inte behöver ta full ut hyra av dom boende är en förmån (men som man rimligen också betalde mer för bostaden för). Vid någon gräns kan man tänka sig att denna förmån blir beskattningsbar. Jag tror exemplen på juristlinjen var föreningar i Gamla stan med restaurang i markplan och där restaurangens hyra täckte föreningens alla löpande kostnader så att man kunde ta ut en hyra som var noll.

Jag har också full förståelse för att föreningarna inte vill bli bostadshotell och att dom bör ställa upp regler för hur stor andel av beståndet som kan ägas av juridiska personer. Man vill ha underlag för en fungerande styrelse, men om man har ett hundratal lägenheter i föreningen är det ju inget relevant argument för att vägra om man har ett dussin juridiska personer som ägare.

Det jag vill är alltså att juridiska personer, skall kunna äga lägenheter utan att detta definieras som okvalificerad användning,

 

Categories: juridik, politik Tags:

En IP adress inte direkt hänförlig till en person!

January 28th, 2014 No comments

Juridisk kring upphovsrätt utkristalliseras och tolkningar av gällande rätt i USA har ju alltid en viss inverkan på andra länder eftersom a) upphovsrättsindustrin i många fall har amerikanska rötter, och b) den amerikanska marknaden är så stor att många frågeställningar helt enkelt kommer upp där först.

Därför är detta uttalande om IP adresser och deras hänförlighet till en person som kan ställas till ansvar för upphovsrättsbrott:

http://torrentfreak.com/judge-ip-address-does-not-prove-copyright-infringement-140121/

Categories: fildelning, internet, juridik Tags:

Övervakning, personlig integritet och tusentals nyanser av grått

November 22nd, 2013 No comments

Î

Politik är konsten att välja ståndpunkt mellan motstående intressen. Dra en gräns i en gråskala där extremerna kanske har företrädare och nationen måste välja väg. Om vägvalet är förutsägbart baserat på partiets ideologi så fungerar den representativa demokratin; jag har röstat på en ideologi utifrån hur jag förväntar att den skall agera i frågorna jag prioriterar.

Under ganska lång tid så hade vi två politiska block i Riksdagen som hade konsensus kring få frågor, men där ståndpunkterna kring personlig integritet vs övervakning var i tydlig harmoni. Folkpartiets Johan Pehrson och Thomas Bodström utgjorde axeln som säkrade att Sverige skulle prioritera övervakning över integritet. Det fanns ingen som förordade integriteten. I valet mellan integritet och övervakning så valde båda blocken övervakning. Skräcken för pedofili och terrorism gav carte blanche åt all typ av integritetskränkande övervakning. I detta politiska vakuum hittade Piratpartiet sitt väljarstöd, även om i ärlighetens namn nog möjligheten att fildela  utan risk för repressalier väl var viktigare än principfrågan för stora delar av deras väljarbas. Jag själv chockerades av den liberala ambivalensen – om man ideologiskt har individen i fokus, hur kan man prioritera övervakning till vilket pris som helst?

Skall vi försöka se lite nyktert på denna fråga? Är det orimligt att rättsvårdande myndigheter har möjligheter att göra brottsundersökningar på sätt som är effektivt och samhällsekonomiskt billigt? Nej det är absolut inte orimligt. Är det rimligt att medborgarna kan utgår från att man inte slentrianövervakas och att vi på så vis öppnar för ett sluttande plan där verklig massövervakning är möjligt? Det är inte bara rimligt – det måste vara en självklar utgångspunkt i varje demokratiskt samhälle. Samhället skall lägga sig i medborgarnas liv bara så mycket som behövs för att utföra sitt uppdrag.

Teleoperatörerna loggar trafik – och har alltid gjort – för att kunna fakturera sina kunder, och underlaget som behövs för att fakturera kunderna måste man enligt bokföringsreglerna behålla i tio år. Andra regler kräver gallring efter viss tid, och man kan fråga om Lex Specialis på området överrider bokföringsreglerna. Faktum kvarstår – ingen operatör slänger underlaget frivilligt, men ingen operatör delar med sig av underlaget till utomstående.

Är det rimligt att myndigheter får tillgång till underlaget? Om du frågar mig är det helt rimligt, men det måste ske på premisser som liknar uthämtande av patientjournaler. Uttag måste loggas och uttag skall bara kunna ske efter beslut av Åklagare. Uttag utanför reglerna är att betrakta som dataintrång. Alltså helt analogt med hur patientjournaler hanteras.

Vi vet vad som är svart och vitt i denna fråga – det politiska ansvaret ligger i att definiera exakt viken nyans av grått som skall gälla i Sverige.

Jag påkallar här ett upprop för ett behov av en integritetslag. En lag där den enskilde i relation till myndigheter tillförsäkras ett skydd för uppgifter som insamlas om denne och myndigheter bara får tillgång till den “on a need to know basis” i varje enskilt fall. En lag som definierar att uthämtning skall loggas och rättfärdigas med åklagarbeslut/domstolsbeslut. Med en sådan lag på plats kan man också – mot relevant ersättning – ställa krav på privata aktörer att etablera gränssnitt mot rättsvårdande myndigheter för uthämtning. Inte bara teleoperatörer, utan kanske kortbolag och andra aktörer med kontroll över stora dataflöden om sina kunder.

Så får vi effektiv brottsbekämpning men på ett sätt där intrången är motiverade och godkända på en nivå ovanför polisens operativa nivå. Och där det inte kan ske slentrianmässigt.

PS: Och NEJ, FRA bedriver en annan typ av verskamhet som inte ryms under mitt förslag.

Uppsägning, granatilön och det härket …

March 21st, 2012 No comments

Det finns saker man erfar och lär sig som kan vara bra att kunna, även om man gärna sluppit lära sig dem.  Jag har på aningen för nära håll nu fått lära mig en massa om obestråndsjuridik och den del av dom sociala trygghetssystemen som hänger ihop med konkurser.

När ett företag går i konkurs så finns det en statlig lönegaranti som kliver in och det är från denna man får sin lön. Staten kräver sedan pengar från konkursboet och agerar på så vis buffert mellan den anställde och konkursboet.

Lönegaranti – hur länge får man det?

Lönegarantin begränsas i tid och pengar, vilket som nu tar slut först.

Tidsbegränsning: Oavsett din uppsägningstid enligt anställningsavtalet så tillämpas reglerna från Lagen om Anställningsskydd §11, vilket beräknas från konkursbeslutet och framåt.

Pengabegränsning: Det maximala beloppet är fyra basbelopp. Se Lönegarantilagen §9. I skrivande stund cirka 176.000. Notera dock att om ett företag går i konkurs i slutet av en månad, men innan löneutbetalning, så får man lönegaranti för detta men det betyder också att man förbrukar också en del av garantibeloppet för en tid som är före konkursbeslutet. I den mån denna begränsning blir tillämplig blir lönen under resterande del av uppsägningstiden en oprioriterad fordran i konkursen.

Arbetsplikt i händelse av konkurs

Under en månad från konkursen kan konkursboet kräva att man arbetar (“arbetsplikt”), men efter denna första månad gäller:

– Om boet kräver att du skall arbeta hela eller delar av perioden så måste detta överenskommas och boet måste stå för lönen – den tas i så fall alltså inte från lönegarantin.

– Om boet inte kräver att du skall arbeta är du automatiskt arbetsbefriad.

Lönegaranti när arbetsplikten upphör

För att få ut lönegarantin när du är arbetsbefriad måste du uppfylla ett antal krav (Se Lönegarantilag §7a):

– Man får inte utföra arbeta åt annan

– Inte driva egen rörelse

– Vara anmäld som sökande på arbetsförmedlingen.

– Inte uppfylla rekvisiten i Förmånsrättslagen §12 6st.

Arbetstagaren har en upplysningsplikt om man utför arbete år annan eller i egen rörelse. Se Lönegarantilagen §10.

Betalande myndighet

Den myndighet som hanterar lönegarantin är Länsstyrelsen.

Categories: juridik, lönegaranti, obeståndsrätt Tags:

Upphovsrätt och fildelning – igen!

December 13th, 2011 No comments

Efter att läst om fildelande filmbolag så är det en tankekedja som jag inte kan släppa;

Min slutsats blir då att  varje segment från en film som filmbolaget bakom en given film tillgängliggör genom att dela via torrent blir en lovlig förlaga och därmed gäller URL§ 12 utan restriktionen i stycke 4. Filmbolaget som fildelar, tvättar block för block bort statusen som olovlig förlaga.

Categories: fildelning, internet, juridik, PirateBay Tags:

Copyswede bedriver beskyddarverksamhet

August 25th, 2011 1 comment

I restaurangbranschen förekommer att den organiserade brottsligheten lovar att skydda restaurangägaren. Skyddet utgörs av att brottslingen lovar att inte själv sabotera för restaurangägaren, men också skydd mot andra som kommer i liknande ärenden.

I någon form av teoretisk modell kan man säga att det rör sig om en relevant tjänst som köps, men i ett fullt ut fungerande samhälle skall det inte finnas någon hotbild att skydda sig emot så praktiskt sett är detta bara en form av utpressning. Den är illegitim och bör bekämpas med alla till buds stående medel.

Det är därför närmast chockerande att Copyswede bedriver en helt jämförbar verksamhet i relation till branschen för lagringsmedia.

I en form av teoretisk verklighet så kan man hävda att all lagringsmedia kan användas för att lagra upphovsrättsskyddat material. Du har rätt att kopiera för privat bruk och genom en avgift på media så skall upphovsmännen få en intäktskälla också för denna lagliga lagring. En bieffekt är så klart att all kopiering med en olovlig förlaga (piratkopiering) taxeras på samma  sätt, vilket Copyswede är väl medvetna om och sannolikt också anser vara det primära målet. Den underliggande legitima tjänsten är en försvinnande liten del av det dom tar betalt för. Precis på samma sätt som “beskyddarna”.

Problemet är att man måste betala samma avgift också för media som man har till allt annat som inte alls berör Copyswede. Man lagrar bilder man tagit själv (som man sparar på flera diskar för att inte riskera ett en trasig hårddisk förstöra alla bilder man någonsin tagit), man lagrar video man själv spelat in digitalt och filmerna är stora, man använder USB minnen för att få med sig viktiga dokument och så vidare. Många kommer alltså att betala stora pengar för att lagra data man själva producerat, och som ingen rimligen kan förvänta sig en upphovsrättsligt motiverad intäkt.

På ett maffialiknande sätt vill Copyswede nu förmå handlarna att betala för att man säljer lagringsmedia. Det är en förfelad utveckling bara värdig en stat som inte har något att anmärka på denna typ av beskyddarverksamhet och den typen av stat har jag inget förtroende för.

Categories: integritet, internet, IT, politik, upphovsrätt Tags:

Uppdrag granskning

May 18th, 2011 No comments

Det finns få saker som är så lätta att skapa debatt kring som socialtjänstens hantering av barn [Länk till programmet här]. Hanteringen av barn berör och upprör om det inte sköts rätt, och den som är “skurk” är en handläggare som inte får lov att uttala sig eftersom dom relevanta delarna i hanteringen är sekretessbelagda. Alltså, dom tvingas in i en debatt där alla argument som ligger till grund för besluten är av den typ som dom inte får yppa.

Låt oss komma ihåg grunden, för då är alla andra principer mycket lättare att hålla reda på:

I första hand skall barn vara med sina biologiska föräldrar.

Det betyder att utgångspunkten är att barn som varit placerade i andra typer av familjer skall tillbaka till dom biologiska föräldrarna så fort det finns förutsättningar för detta. Man skall ha barnens bästa för ögonen och att det är de biologiska föräldrarna som i första hand skall sörja för detta.

Man hade kunnat göra ett program från mammans perspektiv där omhändertagandet hade framstått som lika grymt. I ett sådant program hade man pekat ut “dom elaka handläggarna” som tagit detta beslut “bara för att mamman hade haft lite strul” under en period, men som bagatelliserats. Man hade pekat ut barnens reaktioner vid separation. Egen erfarenhet från dagis visar att det i många fall är föräldrar som vill bli saknade som skapar separationstrauman i samband med dagislämningar och i det alternativa programmet hade man tryckt på just denna vinkel – att separationstraumat är framprovocerat av fosterföräldrarna. Mannen i den biologiska mammans liv hade visserligen en brokig bakgrund men i det alternativa programmet hade han lämnat det bakom sig och man hade tagit upp honom i en förskönande dager (något socialt engagemang, uppskattning på sin nuvarande arbetsplats eller något liknande). I det alternativa programmet hade folk varit lika upprörda över hanteringen, men hade förordat den helt omvända hanteringen. Den som kan tillföra fakta får är förhindrad att göra det.

För en tid sedan gick det ju ett program om ett föräldrapar med Downs Syndrom som förlorat vårdnaden och dom framställdes som dom ideala föräldrarna, men där den elaka  kommunen ändå inte lät föräldrarna ta hand om sitt barn. Via visserligen synnerligen indirekta och dubiösa källor i det fallet, sades det mig att paret var kvalificerat olämpliga och med alla fakta vid handen så skulle det vara självklart för var och en. Dock, alla med denna faktabakgrund är av sekretesskäl förhindrade att yppa något så där dinglade handläggarna som tagit beslutet med barnens bästa för ögonen.

Alltså;

Detta är ett svårt ämne och vi tittare kan inte, av sekretesskäl få del av tillräckligt med material för att faktiskt förstå handläggarnas beslut utan vi måste tro på journalisten. När journalisten är Janne Josefsson så vet vi att han vill lägga fram EN sida av saken. Det ligger i hans intresse att göra det spekulativt och att framställningen är alltid ensidig, vilket är Janne Josefssons journalistiska signum. Det finns i princip alltid en andra sida. Vad är deras uppfattning och vad talar för den sidan? Jag tror vi kan utgå från att handläggare på socialkontor inte som regel är dåliga människor med ont uppsåt, utan dom gör så gott som kan. Dom kan så klart göra felbedömningar och resultatet av ett gott uppsåt kan bli dåligt, men det vi helt säkert vet är att dom inte får ge sin syn på sken. Janne Josefsson kan alltså tryggt låta dom uttala sig, för dom får ändå inte tillföra fakta. Det blir som boxning med bakbundna händer – dom blir syndabockar och blir därmed offer i denna typ av TV program.

Men, i detta fallet är det sannolikt så att kommunen faktiskt verkligen gjort helt fel och det finns skäl till stark kritik, men jag vill verkligen mana till eftertanke och inte döma någon bara på fakta som levererats av Janne Josefsson.

Categories: juridik, politik Tags:

Apple och dess app-monopol

April 28th, 2011 No comments

Till min stora glädje ser jag att den danska EU parlamentarikern Bendt Bendtsen från Det Konservative Folkeparti på EU nivå nu vill driva frågan att Jailbreak skall vara tillåtet

Jailbreak är sannolikt ett brott mot Apples användarvillkor, och för att lyckas måste man undersöka och “reverse engineera” delar av systemet, hitta en svaghet och hitta ett sätt att exekvera kod som använder sig av denna svaghet. För att göra jailbreak tillåtet måste Apple förbjudas att använda begränsande avtalsvillkor men man måste också göra reverse engineering explicit tillåtet. Att bara tillåta implementation av jailbreak blir delvis poänglöst om Apple fortfarande kan juridiskt angripa den som utvecklar själva jailbreak mekanismen.

Personligen ser jag inte värdet i av att jailbreak per se skulle vara tillåtet, utan poängen är att man vill uppnå det som uppnås genom jailbreak, nämligen att du kan installera program som inte tillhandahålls via Apple. Det vill man eftersom

a) man inte vill vara beroende av att Apple accepterat ett visst program och

b) man vill det för att man vill att det skall finnas distributionskonkurrens, och därmed också priskonkurrens.

Alltså;

Det hade varit bättre om Bendt Bendtsen hade inriktat sig på att se till att Apple inte tilläts ha ett distributionsmonopol för Apps, så hade han adresserat den juridiska knäckfrågan istället för en följdsjukdom till själva grundproblemet.

Positionering …

April 28th, 2011 No comments

Mobiltelefonleverantörerna har ju nyligen påkommits med att båda lagra positioneringsinformation, vilket är en stor sak i stora delar av världen.

Precis på samma sätt som Konkurrensverket inte tog tag i frågan om Apples missbruk av dominerande ställning vad avser att man tekniskt och juridiskt blockerar konkurrerande Appstores, så tar nu Datainspektionen inte tag i denna.

Mera om Apple och Konkurrensverket

April 28th, 2011 No comments

I December skickade jag in min anmälan mot Apple för missbruk av dominerande ställning. handläggaren (Peter Delen, 08-700 16 34) meddelade att man själva avgjorde vad som skulle tas upp och att detta inte skulle behandlas.

Konkurrensverket uttalar sig inte om rättsliga sakförhållanden i ett enskilt ärende där frågan inte närmare har utretts av oss. Däremot i förekommande fall ge viss generell vägledning. Det är Konkurrensverketsom i varje enskilt fall bedömer om den fråga som anmäls ska granskas vidare.

Mot bakgrund av dina synpunkter vill jag framhålla följande. Såvitt jag förstår finns det inte något uttryckligt hinder för ett företag att välja som strategi att vertikalt integrera sig. På vissa områden såsom ”smarta telefoner” har företagen uppenbarligen valt olika affärsstrategier. En annan viktig omständighet från konkurrenssynpunkt är om det förekommer utestängning av de företag som tillverkar applikationer (”apps”), dvs. att de skulle förvägras att leverera sina lösningar till ett eller flera företag. Några sådana uppgifter har vi inte tillgång till. Mot denna bakgrund saknas tillräcklig grund för oss att närmare utreda de omständigheter som du framfört.

Mitt svar blev detta:

Jag tolkar svaret som att KKV ställer krav på att det finns exempel på att någon nekats tillgång.

Normalt kan det säkert anses uppfyllt genom att anmälan görs av en part som är berörd, vilket inte gäller mitt fall där jag pekar på en principiell brist på konkurrens i strukturen utan att själv vara en drabbad part.

Är KKVs bedömning att den drabbade appen i så fall måste ha en anknytning till Sverige (=KKVs jurisdiktion)?

Noterade nyligen förresten en Gartner rapport som uppskattar marknadsvärdet på App marknaden (totalt) till 15 miljarder USD för 2011.

Nedan är fall för Apple av olika skäl vägrat Appar tillgång till App store:

Först – Adobe får inte leverera Flash till IOS bestyckade enheter. Vidare;

1) Apple vägrar en tidnings app nät denna handlar om Android:

http://www.mobil.se/nyheter/android-tidning-stoppad-i-app-store-1.378906.html

2) Apple vägrar Spotify (detta har löst sig):

http://www.mkse.com/2009/08/16/apple-godkanner-inte-spotify-iphone-app/

3) Apple vägrar Danska Ektrabladets App baserat på nakenhet

http://www.blf.se/sv/nyheter/oevriga-nyheter/523-apple-i-brak-om-extrabladets-laettklaedda-damer-tidningen-qbara-naboens-smukke-datterq.html

En delmängd – som sannolikt inte faller inom KKV:s jurisdiktion är yttrandefrihetsdimensionen:

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/apples-makt-begransad_5903303.svd
http://lasseedfast.wordpress.com/2010/12/29/debatt-om-censurerande-ipad-avtal-svar-att-fora/

4) prylportalen.se har exempel på sju apps som förbjudits:

http://www.prylportalen.se/nyheter/fran-tuttar-till-torrents-7-forbjudna-iphone-program-1.99788.html

5) kristen app (namnet återges inte, men journalisten bör kunna lämna detaljer)

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=237368

6) Google latitude (sedermera löst)

http://juabjab.blogspot.com/2009/09/apple-forbjod-var-app.html
http://news.cnet.com/8301-30685_3-20025433-264.html

7) Google talk (en intressant artikel generellt i ämnet)

http://news.cnet.com/8301-13579_3-10315328-37.html

8) Wikileaks app var godkänd med detta återkallades

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20026271-37.html

9) manhattan Declaration.org – anti-gay app

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20024274-37.html

10) Ett program som emulerar den gamla datorn Commodore 64

http://www.forevergeek.com/2009/06/c64_emulator_for_iphonerefused_by_appstore/

11) Mera bakgrund

http://news.cnet.com/8301-27076_3-20015987-248.html

Jag hoppas dessa tio exempel tydligt visar att det finns massor av exempel på Apps som refuserats. Som jag också var tydlig med i min initiala inlaga så är dom därmed juridiskt och tekniskt förhindrade att göra sitt alster tillgängligt eftersom Apples produkter är låsta för alla försök att installera mjukvara som inte auktoriserats.

Mitt mail blev registrerat, men det föranledde inget ärende och därmed inte heller något diarienummer enligt detta svar:

Tack för dina kompletterande synpunkter. För din information vill jag klarlägga att vi i varje enskilt fall självständigt avgör om den fråga som anmäls till oss ska granskas närmare eller inte. Till stöd för våra prioriteringar finns en generell policy som bland annat utgår i från en bedömning av hur allvarligt det påstådda problemet eller företeelsen är. I ditt fall gör vi bedömningen att det saknas tillräckliga skäl för att initiera en utredning från vår sida. Därmed finns heller inget motiv för oss att diarieföra din e-post (jfr din fråga om referensnummer). De e-postar som kommer in till Konkurrensverket blir dock allmänna handlingar och hålls därför ordnade av oss.