Archive

Archive for the ‘juridik’ Category

Mera om Apple och Konkurrensverket

April 28th, 2011 No comments

I December skickade jag in min anmälan mot Apple för missbruk av dominerande ställning. handläggaren (Peter Delen, 08-700 16 34) meddelade att man själva avgjorde vad som skulle tas upp och att detta inte skulle behandlas.

Konkurrensverket uttalar sig inte om rättsliga sakförhållanden i ett enskilt ärende där frågan inte närmare har utretts av oss. Däremot i förekommande fall ge viss generell vägledning. Det är Konkurrensverketsom i varje enskilt fall bedömer om den fråga som anmäls ska granskas vidare.

Mot bakgrund av dina synpunkter vill jag framhålla följande. Såvitt jag förstår finns det inte något uttryckligt hinder för ett företag att välja som strategi att vertikalt integrera sig. På vissa områden såsom ”smarta telefoner” har företagen uppenbarligen valt olika affärsstrategier. En annan viktig omständighet från konkurrenssynpunkt är om det förekommer utestängning av de företag som tillverkar applikationer (”apps”), dvs. att de skulle förvägras att leverera sina lösningar till ett eller flera företag. Några sådana uppgifter har vi inte tillgång till. Mot denna bakgrund saknas tillräcklig grund för oss att närmare utreda de omständigheter som du framfört.

Mitt svar blev detta:

Jag tolkar svaret som att KKV ställer krav på att det finns exempel på att någon nekats tillgång.

Normalt kan det säkert anses uppfyllt genom att anmälan görs av en part som är berörd, vilket inte gäller mitt fall där jag pekar på en principiell brist på konkurrens i strukturen utan att själv vara en drabbad part.

Är KKVs bedömning att den drabbade appen i så fall måste ha en anknytning till Sverige (=KKVs jurisdiktion)?

Noterade nyligen förresten en Gartner rapport som uppskattar marknadsvärdet på App marknaden (totalt) till 15 miljarder USD för 2011.

Nedan är fall för Apple av olika skäl vägrat Appar tillgång till App store:

Först – Adobe får inte leverera Flash till IOS bestyckade enheter. Vidare;

1) Apple vägrar en tidnings app nät denna handlar om Android:

http://www.mobil.se/nyheter/android-tidning-stoppad-i-app-store-1.378906.html

2) Apple vägrar Spotify (detta har löst sig):

http://www.mkse.com/2009/08/16/apple-godkanner-inte-spotify-iphone-app/

3) Apple vägrar Danska Ektrabladets App baserat på nakenhet

http://www.blf.se/sv/nyheter/oevriga-nyheter/523-apple-i-brak-om-extrabladets-laettklaedda-damer-tidningen-qbara-naboens-smukke-datterq.html

En delmängd – som sannolikt inte faller inom KKV:s jurisdiktion är yttrandefrihetsdimensionen:

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/apples-makt-begransad_5903303.svd
http://lasseedfast.wordpress.com/2010/12/29/debatt-om-censurerande-ipad-avtal-svar-att-fora/

4) prylportalen.se har exempel på sju apps som förbjudits:

http://www.prylportalen.se/nyheter/fran-tuttar-till-torrents-7-forbjudna-iphone-program-1.99788.html

5) kristen app (namnet återges inte, men journalisten bör kunna lämna detaljer)

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=237368

6) Google latitude (sedermera löst)

http://juabjab.blogspot.com/2009/09/apple-forbjod-var-app.html
http://news.cnet.com/8301-30685_3-20025433-264.html

7) Google talk (en intressant artikel generellt i ämnet)

http://news.cnet.com/8301-13579_3-10315328-37.html

8) Wikileaks app var godkänd med detta återkallades

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20026271-37.html

9) manhattan Declaration.org – anti-gay app

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20024274-37.html

10) Ett program som emulerar den gamla datorn Commodore 64

http://www.forevergeek.com/2009/06/c64_emulator_for_iphonerefused_by_appstore/

11) Mera bakgrund

http://news.cnet.com/8301-27076_3-20015987-248.html

Jag hoppas dessa tio exempel tydligt visar att det finns massor av exempel på Apps som refuserats. Som jag också var tydlig med i min initiala inlaga så är dom därmed juridiskt och tekniskt förhindrade att göra sitt alster tillgängligt eftersom Apples produkter är låsta för alla försök att installera mjukvara som inte auktoriserats.

Mitt mail blev registrerat, men det föranledde inget ärende och därmed inte heller något diarienummer enligt detta svar:

Tack för dina kompletterande synpunkter. För din information vill jag klarlägga att vi i varje enskilt fall självständigt avgör om den fråga som anmäls till oss ska granskas närmare eller inte. Till stöd för våra prioriteringar finns en generell policy som bland annat utgår i från en bedömning av hur allvarligt det påstådda problemet eller företeelsen är. I ditt fall gör vi bedömningen att det saknas tillräckliga skäl för att initiera en utredning från vår sida. Därmed finns heller inget motiv för oss att diarieföra din e-post (jfr din fråga om referensnummer). De e-postar som kommer in till Konkurrensverket blir dock allmänna handlingar och hålls därför ordnade av oss.

 

Sexköp utomlands

March 19th, 2011 4 comments

Vänsterpartisten Lena Olsson vill kriminalisera sexköp utomlands eftersom kvinnor i alla länder är lika skyddsvärda, för att sammanfalla hennes inlägg. Hennes lösning är dock generande oinitierad plakatpolitik.

Först

Lagstiftning måste vara könsneutral. Män i Gambia och kvinnor i Thailand är lika skyddsvärda. Vi är överens om att en förkrossande majoritet av sexköpen sker av män, men om man har en politisk ambition så måste det vara att komma åt sexköp – inte mäns sexköp.

Sedan

Lagstiftning är kopplad till en jurisdiktion, alltså räckvidden för en viss lagstiftare. Svensk jurisdiktion omfattar staten Sverige och alla som är här. I domstolar tar vi upp handlingar som strider mot svensk lag. Notera att det skiljer sig mot Lena Olssons uppfattning att den gäller för svenska medborgare.

Låt oss ta lite exempel på det:

  • Att dricka alkohol är en del av svensk kultur. Den som i Sverige dricker en ansenlig mängd alkohol döms inte för det oavsett om man är svensk eller från Iran, även om alkohol är förkastligt i muslimska länder.
  • Att leva i ett samkönat äktenskap är saknktionerat i svensk lag. Vi är könsneutrala i vår syn på vilka parter som kan ingå i ett äktenskap. Vi ger homosexuella muslimer uppehållstillstånd eftersom dom riskerar förföljelse och straff i sina hemländer.
  • Vi dömer folk för barnmisshandel i Sverige oavsett deras etniska bakgrund, trots att aga är tillåtet i många länder.

Om Lena Olsson kan fälla ner sitt populistiska plakat och se på hur världen fungerar så skulle hon förhoppningsvis komma fram till att det är rimligt att svenska lagar gäller i Sverige och utländska lagar gäller i utlandet. Man tar sedan dit man kommer. Sedan får vi internationellt verka för att länder har en rimlig lagstiftning och rättsvårdande myndigheter som upprätthåller den.  Svenska lagar gäller i Sverige för alla som är här. Svenska lagar gäller inte svenska medborgare oavsett var dom befinner sig!

Categories: #prataomdet, juridik, våldtäkt Tags:

Datalagringsdirektivet

January 27th, 2011 1 comment

Det finns så klart oerhört mycket att säga om datalagringsdirektivet samt den lag som kommer att införas i Sverige som en konsekvens.

Jag besökte PTS hearing under gårdgen (26/1) samt har debatterat i lite olika forum. Här kommer lite delar av det jag sagt i de olika forumen ;

Steg 1 – Syfte:
Om vi börjar med dom bakomliggande syftena, vad vill lagstiftaren?

Datalagrinddirektivet syftar till att få möjlighet att dokumentera kommunikation mellan två punkter.

Steg 2 – Vem omfattas/teknikneutralitet:

Men om syftet är att i rätten visa att Hells Angelskillen ringde sitt samtal från en given position där ett grovt brott begicks eller med en viss person för att styrka koppling mellan dem, så är det intresset samma oavsett om personen använder mobiloperatörens egna taltjänst eller en tjänst som använder mobilens IP koppling, sedan kan den tjänsten i sin tur heta det är Skype, Viber, Google talk, Roger Wilco (finns det fortfarande?) eller vara röstkanalen i “Warcraft for iPhone”.

Inom konkurrensrätten pratar man om “substituerbarhet” (Fallet “United brands”; Är bananer på” marknaden bananer” eller är “marknaden frukt”?). Samma tankegång kan appliceras här; konkurrerar Skype med traditionell telefoni? Gör Viber det? Gör röstsamtalen i WoW det? Det sista fallet är kantboll eftersom ingen skaffar WoW för att ringa, men alla dom andra fallen är ekvivalenta för mig. Hell yes att dom konkurrerar. WVoIP var ju en kategori jag själv var mycket nyfiken på för något år sedan. Det finns spelare som levererar detta, men om “W” är Wireless som i WLAN eller som i 3G, LTE, WiMax kan ju inte spela roll.
  • Moduleringsteknologi i radiogränssnittet är orimligt som kriterium,
  • om det är kretskopplat eller paketförmedlat dito (maritimoperatören Seanet har ett all IP network. Blir kretskopplat först i kopplingen mellan växel och omvärld).
  • Spelar då adresseringen (t.ex. allokering ut nummerplanen, se E.164) roll för substituerbarheten? Om jag har Viber och inte kan ringa min far eftersom han bara har E.164 – är det då en telefonitjänst? Om Viber skaffar en “Viber out” – blir det då en telefonitjänst? För mig är det också orimligt som kriterium.

Min slutsats måste bli: Från myndighetshåll med brottsbeivrande och bevissäkring som enda mål så hade jag tyckte det var helt ointressant hur man rubricerar tjänsten när den realiserar syftet röstkommunikation via två anslutningspunkter. Jag hävdar att taltjänsten som mobiloperatören levererar, den som kan levereras av VoIP klient som finns inbyggd i mobilen, de som kan laddas ned som särskilda applikationer eller den som kan realiseras via den i telefonen inbyggda browsern i princip levererar samma substituerbara tjänster och borde hanteras på samma sätt regulatoriskt.

Det råder ingen teknikneutralitet utan fåren skall delas in i två kategorier “bara för att”. För den som inte vill bli lagrad är det sålunda synnerligen enkelt att välja en tjänst som inte omfattas, så är det bara att kommunicera utan att riskera drabbas av lagring.

Steg 3 – Ekonomi

Den ekonomiska modell man valt är att operatörerna inför lösningen och står för kostnaderna, men man täcker sedan marginalkostnaden för varje uthämtning av uppgifterna. Med ekonomiska termer betyder det att CAPEX får man absorbera själv som operatör medan OPEX kan myndigheterna täcka.

Slutsatsen så här långt; det blir en belastning att behöva göra lagringen och alla belastningar utgör konkurrensnackdelar för den som drabbas av belastningen.

Steg 4 – Vem vill vad;
Vem vill ha en distinktion och vill hitta en argumentation för skiljelinjer? Så klart den som vill slippa reglering, med de konkurrensfördelar detta betyder.
Den som levererar en tjänst och vill slippa reglering. Att argumentera att en IP buren tjänst faller utanför kan sannolikt göra det med framgång, och det är sannolikt primärt företag som levererar IP baserad telefoni som vill stå utanför, och vill visa på (artificiella) skiljelinjer.

Mobiloperatörerna (och det är primärt dom som är intressanta eftersom det är enheter som både kan leverera tal och data)står sannolikt på andra sidan och vill både att reglerna per se skall vara minimalt ingripande, men också att dom skall drabba alla lika.

Juridiken kring #prataomdet

December 23rd, 2010 No comments

En explosion i diskussioner om sexuella utnyttjanden har florerat på twitter. Det är så klart lite torrt att då diskutera det från ett juridisk perspektiv, men jag börjar där.

Sex är en handling mellan två parter som båda gett sitt medgivande. Man kan bara göra det medgivandet från det man är 15 år. På detta sätt kan man säga att det skall finnas ett avtal om medgivande, varför man också kan titta på avtalsrätten.

Avtal kan ingås på olika sätt;

Skriftligt – Tydligast, men knappast relevant för de flesta. Vem skulle skriva ett avtal om att man går med på sex? Om någon tog fram ett sådant avtal så skulle jag avråda från att skriva på, av den enkla anledningen att jag skulle känna oro att den som lägger fram avtalet hade avsikt att rättfärdiga sex som dom flesta av oss hade tyckt var gravt avvikande. Jag har dock hört om en partnersökande polis som alltid använde detta för att ha “ryggen fri” mot någon som ville göra en anmälan.

Muntligt – En direkt fråga med ett direkt svar. Problemet är ju att det inte finns något bevisvärde i detta. Det blir ju inte lättare när Lotta Insulander-Lindh i Billy Butt rättegången refererar till att “en kvinnans ‘nej’ betyder inte alltid nej”, alltså där en viss initial spelad ovilja kan vara del av ett förspel.

Konkludent – Sannolikt det vanligaste. Genom handling framstår det som uppenbart att man gett sin accept.

Accept i efterhand – Om endera parten inte var i stånd att ge en accept (t.ex. eftersom man sov) så är det juridiskt vanskligt och den som utan accept genomfört samlag väljer efteråt att se det som något som är OK eller faktiskt är ett sexuellt utnyttjande.

Man kan ju skoja om “ställningsfullmakt” (t.ex. diskussion om Billy Butt verkligen kunde våldta liggande på rygg där kvinnorna hade alla möjligheter att avvika), men lite mera seriöst kan refereras till att man i flera jurisdiktioner har någon form av rätt till sex inom ramen för ett äktenskap. Det kan ju jämföras med en ställningsfullmakt, men någon sådan “rätt” finns ju inte i Sverige.

Så vitt jag kan bedöma har man rätt att återkalla en accept när som helst. Att sagt JA betyder inte att en ovillkorlig rätt att genomföra akten utan man kan när som helst säga nej och backa ur. Det finns ingen “point of no return” under själva akten. Om kondomen går sönder eller det bara inte känns rätt, så har båda parter en ovillkorlig rätt att avbryta.

MEN, vid avslutat samlag man man inte ångra sig. Det blir inte våldtäkt om man konkludent accepterat och efteråt ångrat sig. Man måste rimligen också på något sätt också indikera att man inte är villig – i fall av en ren ambivalens som man inte på något sätt kommunicerar medan man agerar som villig kan inte rimligen i normalfallet bedömas som våldtäkt.

Finns det fall som kan bli våldtäkt trots att båda parter förefallit “med på det”? Vanskliga fall är där det finns en beroendeställning mellan de två parterna. Chef/underställd är väl ett sådant fall.

Det är ett område som är subtilt, avtal på lösa boliner, mellan två parter utan bevis för avsikten i ögonblicket. I #prataomdet förefaller många trots allt referera till “sex fast dom egentligen inte ville”, och för den som “agerat med”, utan att ge uttryck för sin tvivel, måste nog trots allt konkludent accepterat.

Categories: #prataomdet, juridik, våldtäkt Tags:

Anmälan mot Apple

December 23rd, 2010 17 comments

Igår skickade jag in min anmälan om Apples missbruk av dominerande ställning. Jag skulle väl kanske först postat texten här för synpunkter och därmed kunna debugga texten ett varv till, men nu har den gått och jag ser fram emot resultatet.

Uppdatering;

Har fått lite kommentarer från Konkurrensverket och dessutom mediaintresse för frågan, varför jag har uppdaterat min anmälan och insänt en Version 1.1. För läsarna av denna blog bifogas anmälan igen här:

Anmälan mot Apple

Synpunkter tages tacksamt emot, även avseende språkliga konstigheter och eventuella stavfel.

Assange gripen …

December 7th, 2010 No comments

Demokrati är en krånglig sak, på samma sätt som integritet.

Dom är fenomen som aldrig kan vara helt absoluta – det måste finns ramverk som kanske begränsar.

Vår demokrati bygger på valkretsar och vi har en undre gräns för representation. Det betyder att den som har anhängare nog att uppnå 1/349 del av antalet röster inte blir representerad.

Yttrandefriheten var tidigare absolut. Man fick publicera vad man ville men naturligtvis med konsekvenser för den som publicerade något olagligt. Friheter får inte inkräkta otillbörligt på andras friheter. Förtal, hets mot folkgrupp och annat är olagligt, men också rimligt.

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip – allt som staten producerar är en allmän handling och allt som inte beläggs med sekretess är också en offentlig handling. Motsvarande princip finns inte i alla länder och även inom EU har man stött på problem med att denna transparens inte fanns naturlig och självklart för alla.

Vår demokrati bygger på en maktdelning mellan den lagstiftande makten (riksdagen), dem dömande makten (domstolarna) och den granskande makten (journalister). Journalister förväntas i sitt DNA ha inprogrammerat att alltid bevaka och granska. Att gräva där det luktar och exponera det som makten vill gömma. Det gör man inte för att gotta sig i avslöjanden (på det sätt som tabloider misstolkat sitt uppdrag) utan för att vi vet att makt korrumperar och utan någon som granskar så riskerar vi hänfalla åt korruption.

Men vem granskar granskaren? Jo granskaren själv! Genom en fri press som granskar makten, så granskar dom både den lagstiftande, dömande och andra representanter för den granskande makten.

Vad som hänt i fallet Wikileak är att vi fått en global spelare, en tredje statsmakt på global nivå, och det blir helt uppenbart att den tredje statsmakten lokalt faktiskt förslappats till oigenkännlighet. Wikileak gör ju det vi vill att media skall göra. Alltså mycket mindre att rapportera om intima detaljer avseende årets Idoldeltagare och mycket mera att se på makroperspektivet. Delar av världspolitiken är tveklöst korrupt. Norges köp av stridsflygplan är ett exempel där faktisk prestanda inte spelade roll utan beslutet var baserat på andra, helt informella grunder. kriget i Irak startades utan sakliga skäl och genomförs på ett sätt som delvis strider mot internationell lag. Internationell lag blir ju meningslös om den bara gäller mindre stater.

För mig är hela Wikileak affären en fråga om vi tror på ett fritt och öppet samhälle, eller ett där Whistleblowers fängslad, trafik övervakas, uttalanden censureras och där internationella lagar och regler bara gäller vissa. Kommersiella krafter fegar ut – EveryDNS, Amazon, Paypal, Mastercard med flera – och visar att CSR strävanden bara är tomma ord. Politiker vill använda sitt politiska inflytande till att täcka över det som luktar illa istället för att hålla rent.

För mig är det obegripligt att teaparty rörelsen vill ha en minimalistisk stat men samtidigt strävar efter diktatoriska inskränkningar på yttrandefriheten. Det går inte ihop.

Det är här goda krafter måste förena sig – erbjuda serverkapacitet, bidra ekonomiskt och tala ut på dom forum man ha tillgång till. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

“In a free society, we are supposed to know the truth. In a society where truth becomes treason, we are in big trouble.”

Har mannen aldrig hört talas om proportionalitet?

October 27th, 2010 No comments

Fick mig tillsänt en artikel med en kritisk del i mitten:

Ett dokument från justitiedepartementet som har läckt ut till P3 Nyheter
visar att polis och åklagare ska kunna få ut abonnemangsuppgifter från
nätleverantörer vid småbrott.

– Vi kan ju inte har en lagstiftning som ställer olika krav beroende på
vilket brott det är, utan det här är en generell lagstiftning som ger
polisen tillgång till de här uppgifterna. Och vi tror att det gör det
lättare att utreda de mer prioriterade brotten som just grooming och
sexuellt ofredande, säger Johan Linander(C) som är vice ordförande i
justitieutskottet.

Vi kan visst ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på brottet. Den skall föreligga proportionalitet mellan det misstänkta brottet och de tvångsåtgärder som vidtas, så att det inkräktande av den personliga integriteten som sker står i rimlig proportion till det brott man vill klara ut.

Häktning, telefonavlyssning, husrannsakan – alla är tvångsmedel kringgärdade med regler om när de får användas. Speciellt i fallet med husrannsakan ställer man kränkningen av den personliga integriteten mot värdet av att ha tillgång till tvångsmedlet och här är det uppenbart att lagstiftaren drar en gräns. Det är en kränkning vi måste acceptera om brottet är tillräckligt grovt.

Om man vill komma åt ett antal brott genom utökade tvångsåtgärder får man väl justera strafflatituden!