Apple och positionering

Apple är VERKLIGEN pressade! Jag har aldrig hört Apple använda ordet bug
i en kontext med sina produkter. Dessutom refereras det här till TVÅ
olika buggar vilket måste vara unikt. (Se här)

När jag förra sommaren hade kontakt med Apple eftersom deras lurar
knasade ur sig i relation till GSM nät. När man besökt ett 2G nät men
hade ett USIM så stod besöksnätets namn kvar i displayen och det gick
inte att bli av med det. Jag fick då det  bisarraste svar jag fått, vilket
i sammandrag kan sammanfattas:

“Vi känner till fenomenet. Vi kan inte bekräfta att det är en bug, vi
kan inte bekräfta att den kommer att rättas i nästa version av OS:et,
vi kan inte bekräfta att det kommer att hete iOS4och vi kan inte
heller  bekräfta att det kommer om några dagar. Vi har heller aldrig haft denna konversation.”

Hur kan man gilla ett sådant företag?

Apple och dess app-monopol

Till min stora glädje ser jag att den danska EU parlamentarikern Bendt Bendtsen från Det Konservative Folkeparti på EU nivå nu vill driva frågan att Jailbreak skall vara tillåtet

Jailbreak är sannolikt ett brott mot Apples användarvillkor, och för att lyckas måste man undersöka och “reverse engineera” delar av systemet, hitta en svaghet och hitta ett sätt att exekvera kod som använder sig av denna svaghet. För att göra jailbreak tillåtet måste Apple förbjudas att använda begränsande avtalsvillkor men man måste också göra reverse engineering explicit tillåtet. Att bara tillåta implementation av jailbreak blir delvis poänglöst om Apple fortfarande kan juridiskt angripa den som utvecklar själva jailbreak mekanismen.

Personligen ser jag inte värdet i av att jailbreak per se skulle vara tillåtet, utan poängen är att man vill uppnå det som uppnås genom jailbreak, nämligen att du kan installera program som inte tillhandahålls via Apple. Det vill man eftersom

a) man inte vill vara beroende av att Apple accepterat ett visst program och

b) man vill det för att man vill att det skall finnas distributionskonkurrens, och därmed också priskonkurrens.

Alltså;

Det hade varit bättre om Bendt Bendtsen hade inriktat sig på att se till att Apple inte tilläts ha ett distributionsmonopol för Apps, så hade han adresserat den juridiska knäckfrågan istället för en följdsjukdom till själva grundproblemet.

Positionering …

Mobiltelefonleverantörerna har ju nyligen påkommits med att båda lagra positioneringsinformation, vilket är en stor sak i stora delar av världen.

Precis på samma sätt som Konkurrensverket inte tog tag i frågan om Apples missbruk av dominerande ställning vad avser att man tekniskt och juridiskt blockerar konkurrerande Appstores, så tar nu Datainspektionen inte tag i denna.

Mera om Apple och Konkurrensverket

I December skickade jag in min anmälan mot Apple för missbruk av dominerande ställning. handläggaren (Peter Delen, 08-700 16 34) meddelade att man själva avgjorde vad som skulle tas upp och att detta inte skulle behandlas.

Konkurrensverket uttalar sig inte om rättsliga sakförhållanden i ett enskilt ärende där frågan inte närmare har utretts av oss. Däremot i förekommande fall ge viss generell vägledning. Det är Konkurrensverketsom i varje enskilt fall bedömer om den fråga som anmäls ska granskas vidare.

Mot bakgrund av dina synpunkter vill jag framhålla följande. Såvitt jag förstår finns det inte något uttryckligt hinder för ett företag att välja som strategi att vertikalt integrera sig. På vissa områden såsom ”smarta telefoner” har företagen uppenbarligen valt olika affärsstrategier. En annan viktig omständighet från konkurrenssynpunkt är om det förekommer utestängning av de företag som tillverkar applikationer (”apps”), dvs. att de skulle förvägras att leverera sina lösningar till ett eller flera företag. Några sådana uppgifter har vi inte tillgång till. Mot denna bakgrund saknas tillräcklig grund för oss att närmare utreda de omständigheter som du framfört.

Mitt svar blev detta:

Jag tolkar svaret som att KKV ställer krav på att det finns exempel på att någon nekats tillgång.

Normalt kan det säkert anses uppfyllt genom att anmälan görs av en part som är berörd, vilket inte gäller mitt fall där jag pekar på en principiell brist på konkurrens i strukturen utan att själv vara en drabbad part.

Är KKVs bedömning att den drabbade appen i så fall måste ha en anknytning till Sverige (=KKVs jurisdiktion)?

Noterade nyligen förresten en Gartner rapport som uppskattar marknadsvärdet på App marknaden (totalt) till 15 miljarder USD för 2011.

Nedan är fall för Apple av olika skäl vägrat Appar tillgång till App store:

Först – Adobe får inte leverera Flash till IOS bestyckade enheter. Vidare;

1) Apple vägrar en tidnings app nät denna handlar om Android:

http://www.mobil.se/nyheter/android-tidning-stoppad-i-app-store-1.378906.html

2) Apple vägrar Spotify (detta har löst sig):

http://www.mkse.com/2009/08/16/apple-godkanner-inte-spotify-iphone-app/

3) Apple vägrar Danska Ektrabladets App baserat på nakenhet

http://www.blf.se/sv/nyheter/oevriga-nyheter/523-apple-i-brak-om-extrabladets-laettklaedda-damer-tidningen-qbara-naboens-smukke-datterq.html

En delmängd – som sannolikt inte faller inom KKV:s jurisdiktion är yttrandefrihetsdimensionen:

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kulturdebatt/apples-makt-begransad_5903303.svd
http://lasseedfast.wordpress.com/2010/12/29/debatt-om-censurerande-ipad-avtal-svar-att-fora/

4) prylportalen.se har exempel på sju apps som förbjudits:

http://www.prylportalen.se/nyheter/fran-tuttar-till-torrents-7-forbjudna-iphone-program-1.99788.html

5) kristen app (namnet återges inte, men journalisten bör kunna lämna detaljer)

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=237368

6) Google latitude (sedermera löst)

http://juabjab.blogspot.com/2009/09/apple-forbjod-var-app.html
http://news.cnet.com/8301-30685_3-20025433-264.html

7) Google talk (en intressant artikel generellt i ämnet)

http://news.cnet.com/8301-13579_3-10315328-37.html

8) Wikileaks app var godkänd med detta återkallades

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20026271-37.html

9) manhattan Declaration.org – anti-gay app

http://news.cnet.com/8301-13579_3-20024274-37.html

10) Ett program som emulerar den gamla datorn Commodore 64

http://www.forevergeek.com/2009/06/c64_emulator_for_iphonerefused_by_appstore/

11) Mera bakgrund

http://news.cnet.com/8301-27076_3-20015987-248.html

Jag hoppas dessa tio exempel tydligt visar att det finns massor av exempel på Apps som refuserats. Som jag också var tydlig med i min initiala inlaga så är dom därmed juridiskt och tekniskt förhindrade att göra sitt alster tillgängligt eftersom Apples produkter är låsta för alla försök att installera mjukvara som inte auktoriserats.

Mitt mail blev registrerat, men det föranledde inget ärende och därmed inte heller något diarienummer enligt detta svar:

Tack för dina kompletterande synpunkter. För din information vill jag klarlägga att vi i varje enskilt fall självständigt avgör om den fråga som anmäls till oss ska granskas närmare eller inte. Till stöd för våra prioriteringar finns en generell policy som bland annat utgår i från en bedömning av hur allvarligt det påstådda problemet eller företeelsen är. I ditt fall gör vi bedömningen att det saknas tillräckliga skäl för att initiera en utredning från vår sida. Därmed finns heller inget motiv för oss att diarieföra din e-post (jfr din fråga om referensnummer). De e-postar som kommer in till Konkurrensverket blir dock allmänna handlingar och hålls därför ordnade av oss.

 

Sexköp utomlands

Vänsterpartisten Lena Olsson vill kriminalisera sexköp utomlands eftersom kvinnor i alla länder är lika skyddsvärda, för att sammanfalla hennes inlägg. Hennes lösning är dock generande oinitierad plakatpolitik.

Först

Lagstiftning måste vara könsneutral. Män i Gambia och kvinnor i Thailand är lika skyddsvärda. Vi är överens om att en förkrossande majoritet av sexköpen sker av män, men om man har en politisk ambition så måste det vara att komma åt sexköp – inte mäns sexköp.

Sedan

Lagstiftning är kopplad till en jurisdiktion, alltså räckvidden för en viss lagstiftare. Svensk jurisdiktion omfattar staten Sverige och alla som är här. I domstolar tar vi upp handlingar som strider mot svensk lag. Notera att det skiljer sig mot Lena Olssons uppfattning att den gäller för svenska medborgare.

Låt oss ta lite exempel på det:

  • Att dricka alkohol är en del av svensk kultur. Den som i Sverige dricker en ansenlig mängd alkohol döms inte för det oavsett om man är svensk eller från Iran, även om alkohol är förkastligt i muslimska länder.
  • Att leva i ett samkönat äktenskap är saknktionerat i svensk lag. Vi är könsneutrala i vår syn på vilka parter som kan ingå i ett äktenskap. Vi ger homosexuella muslimer uppehållstillstånd eftersom dom riskerar förföljelse och straff i sina hemländer.
  • Vi dömer folk för barnmisshandel i Sverige oavsett deras etniska bakgrund, trots att aga är tillåtet i många länder.

Om Lena Olsson kan fälla ner sitt populistiska plakat och se på hur världen fungerar så skulle hon förhoppningsvis komma fram till att det är rimligt att svenska lagar gäller i Sverige och utländska lagar gäller i utlandet. Man tar sedan dit man kommer. Sedan får vi internationellt verka för att länder har en rimlig lagstiftning och rättsvårdande myndigheter som upprätthåller den.  Svenska lagar gäller i Sverige för alla som är här. Svenska lagar gäller inte svenska medborgare oavsett var dom befinner sig!

Vem BEHÖVER en pad/slate?

Paddor som koncept är ju tämligen disruptive, men hur mappar dom mot behov?
En stationär dator är lätt att förstå. CPU kraft på given plats.
En telefon är lätt att förstå. Röstkommunikation till och från en viss plats.
En spelkonsoll är lätt att förstå. Underhållning på en viss plats.
Lägg på mobilitetsbehovet;
En bärbara dator är en kompromiss mellan en stationär dator och ett mobilitetsbehov.
En mobiltelefon är en kompromiss mellan en telefon och ett mobilitetsbehov
En handhållen spelkonsoll är en kompromiss mellan en konsoll och ett mobilitetsbehov
En smartphone är en kompromiss mellan en mobiltelefon och en laptop.
Men vad är paddan? En laptop med usla inmatningsmöjligheter? Du kan styra men inte skapa. Den är hel asymmetrisk i sin relation med användaren; kan leverera ut, men inte ta emot särskilt mycket styrinformation in. Visst, accelerometrar och pekskärm men inget tangentbord.
För dyra för att ersätta handhållna konsoller, för dålig interaktion för att ersätta laptops, för stora för att ersätta mobiltelefoner och smartphones.
Jag köper att den har en nisch i form av eboksläsare och något säljare kan jobba med för att interaktivt visa kund, men annars är jag faktiskt fortfarande tveksam till volymbehovet långsiktigt. Köpbesluten bland dagens early adopters grundar sig mer på “vill ha” än “behöver” och det tror jag inte håller i längden. När man bottnat försäljningspotentialen hos alla som köper allt Apple släpper bara för att man vill ha alla Appleprylar, och alla Androidkonkurrenter köpt för att visa att det finns alternativ till Apple, är detta då en hårdvarunisch som kommer att finnas kvar eller blir det som Netbooken en liten kategori som ganska snabbt marginaliseras?
Om du tycker att det finns ett relevant behov – hur ser det då ut? Hur mappar det mot formfaktor och storlek? Mobiler ligger idag i många fall kring 4″ – var är mervärdet på 7″ eller 10″? En HTC Flyer på 10″ där man också får med en penna att skriva med skulle få mig att fundera. Då ersätter den ju blocket att ha med på mötet. Men jag är ändå tveksam till om pris prestanda verkligen är rimlig och grundar sig i ett behov där jag kan rättfärdiga kostnaden..

 

Dagen då Nokia dog …

Har läst Linus Brohults kommentar i tidningen Mobil avseende att Nokia och Microsoft inleder ett strategiskt samarbete. Jag håller helt med om det sagda och hans slutsatser.

Microsofts uppsida är lätt att se, men vad Nokia har att vinna är svårare att förstå. Man hade Symbian men misskötte det på ett sätt som gjorde att det blev obsolet. Inte “med kraft fixa det man har” utan snabbt byta kurs till Maemo. Inte gör man sedan Maemo klart, utan man inleder samarbete med en namnkunnig spelare som Intel och återigen överge något lovande för en ny skrivbordsprodukt – Meego. Oavsett vad man säger så dödar man nu Meego och byter till Windows Mobile 7, som ju redan totalfloppat på marknaden.Windows som mobil OS är dött och även om Windows Mobile 7 är en bättre produkt än de tidigare versionerna så är det DÖTT!!!

Man ser en trend; lösa problemet genom nya vägval. Inte ro iland med den fan man tagit i båten utan lösningen är att ta ombord en ny passagerare och hoppas att det går bättre. Gång på gång, tills man sitter med både Fan och hela hans familj i sin lilla båt. Så om man vill vinna hästloppet så har man slagit ihjäl två lovande föl i utbyte mot en gammal märr som varit helt medioker (för att uttrycka sig försiktigt) under sin ganska långa karriär.

Också “oväntat” att Elop skulle vända sig till Microsoft, där han jobbat just där under sin tidigare karriär. Det sägs att alla som bara äger en hammare ser alla sina problem som spikar. Elop skall ha respekt för kraft energi och sjukdomsinsikt, men frågan är om det är rätt att resolut lösa ett problem genom att skapa fler, eller det varit bättre att mesa runt och inte göra något. Resultatet långsiktigt blir ju att Nokia får återgå till gummistövlar oavsett vägen man tar dit.

Bäst hade varit att kapitalisera på sin kunskap inom design, sina volymer och medföljande bra pris och tillverkningskapacitet genom att bli ledande inom Android segmentet.

Näst bäst hade varit att kan köpt Palm när det var möjligt och kört det spåret istället för att sprida sig över Symbian, Meamo och Meego. Detta är fortfarande möjligt.

Tredje bäst hade varit att verkligen lägga allt krut på Meego, med det är verkligen en “går det så går det” strategi.

Fjärde bäst hade varit att lägga allt krut på att få upp Symbian 4 till marknadsstandard. Om det gått att Meego hade fått stöd för Symbian applikationer så hade det varit en variant, alltså en kombination av denna punkt och den förra.

Femte bäst hade varit att återuppta Maemo

Sjätte bäst hade varit ett samarbete med Samsung kring Bada (och det är ett rikitgt uselt alternativ)

Det man gjort nu är att rusar rakt in i en ny återvändsgränd. Det är inte ens åttonde bäst. Det är sämre än att titta på när allt kapsejsar.

Får man betta? 12 månader, sedan är Elop borta och man byter spår igen, eftersom det fortsätter gå nedåt.  Man är inte längre är störst i världen vare sig i volym eller omsättning. Under tiden har Microsoft sugit ur Nokia allt av värde på samma sätt som kineser misstänks för i verksamheter dom tar sig an. Då kommer Nokia med en ny VD krypande till Google och tigger på sina bara knän att få vara med i Andoidgänget, eftersom man inte längre har några val kvar.

Det är faktiskt en sorgens dag för mig som haft i princip bara Nokia telefoner sedan den Nokia 2110i jag fick på hösten 1994.

Svininfluensa

Det var ju ingen populär åsikt att ifrågasätta hysteri och massvaccinering mot svininfluensa. För fullt friska var ju riskerna bevisligen obetydligt större än vilken influensa som helst, men mot denna skulle det forceras fram ett vaccin (utan vederbörlig testning) som sedan skulle proppas i varenda medborgare. Känns inte alls svårt att måla upp ett konspirationsscenario där industrin skrattade hela vägen till banken.

Jag skrev då (texten ser inte riktigt klar ut på ett av ställena men jag reviderar inte historien):

http://berg.to/blog/tag/svininfluensan/

Och vad hamnar då i vårt knä? Jo att det dåligt testade vaccinet, som hetsades fram och sedan injicerades hos stora delar av befolkningen i vårt närområde, visar sig ha bieffekter. Det finns statistiska bevis för att de vaccinerade har större fallenhet för larkolepsi:

http://www.euractiv.com/en/health/finns-table-evidence-pandremix-narcolepsy-link-news-501798

Så, vad är slutsatsen? Kroppen är fantastiskt. Den löser de flesta problem helt själv. Ju minde vi lägger oss i desto bättre går det och att kroppen själv blir resistent har inga bieffekter. Så klart dömer jag inte ut sjukvärd och läkemedel – dom har också sin roll, men det jag säger är att vi kommer att bli sjuka och BÖR faktiskt bli sjuka med jämna mellanrum. Det är som träning – den som inte tränar förslappas och har sedan en kropp som är så oförberedd att det behövs medicinsk hjälp för att freda sig. Så när nästa influensa är på väg – spring en runda eller gå i alla fall ett antal längre promenader.

Datalagringsdirektivet

Det finns så klart oerhört mycket att säga om datalagringsdirektivet samt den lag som kommer att införas i Sverige som en konsekvens.

Jag besökte PTS hearing under gårdgen (26/1) samt har debatterat i lite olika forum. Här kommer lite delar av det jag sagt i de olika forumen ;

Steg 1 – Syfte:
Om vi börjar med dom bakomliggande syftena, vad vill lagstiftaren?

Datalagrinddirektivet syftar till att få möjlighet att dokumentera kommunikation mellan två punkter.

Steg 2 – Vem omfattas/teknikneutralitet:

Men om syftet är att i rätten visa att Hells Angelskillen ringde sitt samtal från en given position där ett grovt brott begicks eller med en viss person för att styrka koppling mellan dem, så är det intresset samma oavsett om personen använder mobiloperatörens egna taltjänst eller en tjänst som använder mobilens IP koppling, sedan kan den tjänsten i sin tur heta det är Skype, Viber, Google talk, Roger Wilco (finns det fortfarande?) eller vara röstkanalen i “Warcraft for iPhone”.

Inom konkurrensrätten pratar man om “substituerbarhet” (Fallet “United brands”; Är bananer på” marknaden bananer” eller är “marknaden frukt”?). Samma tankegång kan appliceras här; konkurrerar Skype med traditionell telefoni? Gör Viber det? Gör röstsamtalen i WoW det? Det sista fallet är kantboll eftersom ingen skaffar WoW för att ringa, men alla dom andra fallen är ekvivalenta för mig. Hell yes att dom konkurrerar. WVoIP var ju en kategori jag själv var mycket nyfiken på för något år sedan. Det finns spelare som levererar detta, men om “W” är Wireless som i WLAN eller som i 3G, LTE, WiMax kan ju inte spela roll.
  • Moduleringsteknologi i radiogränssnittet är orimligt som kriterium,
  • om det är kretskopplat eller paketförmedlat dito (maritimoperatören Seanet har ett all IP network. Blir kretskopplat först i kopplingen mellan växel och omvärld).
  • Spelar då adresseringen (t.ex. allokering ut nummerplanen, se E.164) roll för substituerbarheten? Om jag har Viber och inte kan ringa min far eftersom han bara har E.164 – är det då en telefonitjänst? Om Viber skaffar en “Viber out” – blir det då en telefonitjänst? För mig är det också orimligt som kriterium.

Min slutsats måste bli: Från myndighetshåll med brottsbeivrande och bevissäkring som enda mål så hade jag tyckte det var helt ointressant hur man rubricerar tjänsten när den realiserar syftet röstkommunikation via två anslutningspunkter. Jag hävdar att taltjänsten som mobiloperatören levererar, den som kan levereras av VoIP klient som finns inbyggd i mobilen, de som kan laddas ned som särskilda applikationer eller den som kan realiseras via den i telefonen inbyggda browsern i princip levererar samma substituerbara tjänster och borde hanteras på samma sätt regulatoriskt.

Det råder ingen teknikneutralitet utan fåren skall delas in i två kategorier “bara för att”. För den som inte vill bli lagrad är det sålunda synnerligen enkelt att välja en tjänst som inte omfattas, så är det bara att kommunicera utan att riskera drabbas av lagring.

Steg 3 – Ekonomi

Den ekonomiska modell man valt är att operatörerna inför lösningen och står för kostnaderna, men man täcker sedan marginalkostnaden för varje uthämtning av uppgifterna. Med ekonomiska termer betyder det att CAPEX får man absorbera själv som operatör medan OPEX kan myndigheterna täcka.

Slutsatsen så här långt; det blir en belastning att behöva göra lagringen och alla belastningar utgör konkurrensnackdelar för den som drabbas av belastningen.

Steg 4 – Vem vill vad;
Vem vill ha en distinktion och vill hitta en argumentation för skiljelinjer? Så klart den som vill slippa reglering, med de konkurrensfördelar detta betyder.
Den som levererar en tjänst och vill slippa reglering. Att argumentera att en IP buren tjänst faller utanför kan sannolikt göra det med framgång, och det är sannolikt primärt företag som levererar IP baserad telefoni som vill stå utanför, och vill visa på (artificiella) skiljelinjer.

Mobiloperatörerna (och det är primärt dom som är intressanta eftersom det är enheter som både kan leverera tal och data)står sannolikt på andra sidan och vill både att reglerna per se skall vara minimalt ingripande, men också att dom skall drabba alla lika.